lördag 25 mars 2017

Nordea lanserar konkurrenskraftiga priser på aktiehandel

Nätmäklarna Avanza och Nordnet har länge utklassat storbankernas priser men Nordea lanserar nu kraftigt sänkta priser. Enligt min undersökning utklassar Nordeas nya priser Avanza respektive Nordnet på samtliga marknader när det gäller handel på 160kSEK eller mindre. När det gäller handel över 160kSEK erbjuder trion likvärdiga priser på nordiska börser medan Nordea erbjuder billigare handel utanför norden.

Värt att notera är att nätmäklarna till skillnad från Nordea erbjuder flera olika courtageklasser. Tabellen nedan bygger på den mest fördelaktiga courtageklassen för respektive handelsvolym. Dvs prisskillnaden blir större om man glömt matcha courtageklass med handelsvolym.





Vi kan börja med att kika på marknader där samtliga aktörer erbjuder internethandel. Nätmäklarna erbjuder nästan identiska priser på dessa marknader.
Avgift i SEK baserat på courtage plus 0,25% växlingsavgift (0% växlingsavgift för Sverige) .
Klicka för förstoring

När det gäller handel på tyska börsen tycker jag Nordnet slår Avanza pga att Avanzas utbud är begränsat (de erbjuder t.ex. inte min favorit Hornbach). Pga begränsat utbud har jag använt telefonpriser för Avanza nedan.
Avgift i SEK baserat på courtage plus 0,25% växlingsavgift .
Klicka för förstoring

När det gäller mer "exotiska" börser som England eller Frankrike så gäller telefonhandel hos nätmäklarna. Nordea erbjuder internethandel till klart lägre courtage.
Avgift i SEK baserat på courtage plus 0,25% växlingsavgift .
Klicka för förstoring

Timingen på Nordeas offensiv passar mig ypperligt då jag ska till och flytta hem från Norge. Jag behöver då en svensk mäklare och kommer pröva Nordea från och med maj. Ska bli intressant att se om Nordeas användargränssnitt klarar matcha nätmäklarna.

lördag 11 mars 2017

USA värderas med betydande premie mot Europa

Fondbolaget StarCapital publicerar en kvartalsvis lista med värderingar per land och region. Nedan är ett utdrag av värderingarna för Europa respektive USA per Dec-16. Som synes värderas USA med 60-70% premie baserat på eget kapital, tio års vinstsnitt och försäljning.

PC, PE och PS baseras på löpande helår dvs det är inte någon prognos inblandad.
Källa StarCapital

En alternativ källa är fondbolaget Schroders som också publicerat PB, PE10 och PE (källorna ger likvärdiga tal).


Det finns en uppsjö forskning som visar betydande negativ korrelation mellan värdering (börsvärde relativt diverse nyckeltal) och framtida avkastning. Sambandet har bestått över många decennier och i många olika länder, på bolags såväl som på indexnivå.

I mina ögon bör USA värderas med viss premie med tanke på att de amerikanska bolagen har högre lönsamhet och lägre skuldsättning (källa screener.co). Men 60-70% verkar väl saftigt. Enligt StarCapital har USA i genomsnitt värderats med 40 respektive 20% premium mot eget kapital respektive PE10 sedan 1979.

Branschfördelningen mellan USA och Europa är ganska likvärdig från ett fågelperspektiv. Största skillnaden är att USA har större andel teknikbolag (19 vs 4%) och istället lägre andel stabila konsumentvaror (8 vs 13) , råvaror (3 vs 9%), samt finans (16 vs 20%).
Källa Morningstar


På grund av de betydande skillnaderna i värdering har jag flyttat mitt PPM sparande från global till europeisk indexfond (global indexfond består av ca 55% USA och ca 20% Europa).



Källor

lördag 4 februari 2017

Tesco förvärvar grossist

Tesco önskar förvärva Booker, Storbritanniens ledande matgrossist. Förvärvet är relativt stort; köpeskillingen motsvarar ca 25% av Tescos börsvärde och skulle öka försäljningen ca 10%.

Booker är en matgrossist som primärt säljer till andra företag. Bland kunderna finns mindre matbutiker (som inte tillhör de stora drakarna), kiosker, restauranger, fängelser, biografer och cateringfirmor.




Bookers lönsamhet imponerar, sedan 2012 har ROA efter skatt snittat på 13% (rensat för goodwill). Som jämförelse var Tescos ROA ca 7% under glansdagarna.

Men jag anser att prislappen är ansträngd;
EV/EBI (senaste årsvinsten)   30
EV/EBI (fem års vinstsnitt)    40
P/B ex goodwill                    100
EV/S                                      0,7
Om vi sätter rimligt PE till 15 motsvarar värdeförstöringen ca 12% av Tescos börsvärde. Vi påminns om vikten av att köpa till betydande säkerhetsmarginal till inneboende värde.

Värdering
Förvärvet minskar mitt estimerade värde av Tesco men jag anser fortfarande att aktien är köpvärd. Om vi utgår från eget kapital innan förvärvet , tar höjd för förvärvet enligt ovan och värderar fastigheter till ursprunglig investering blir P/B ca 1,1.

Jag tycker det är intressant att köpa Storbritanniens ledande livsmedelskedja kring eget kapital. Bolaget har slitit väldigt sista åren men borde klara att uppnå OK lönsamhet med tanke på stordriftsfördelar; närmare 30% marknadsandel av fysiska butiker och närmare 40% online. Delar av verksamheten är rimligen värd betydande premie mot bok, jag tänker då på Dunnhumby, Thailand (konkurrenten Big C köptes till 11 gånger eget kapital ifjol)  och online (konkurrenten Ocado värderas till ca 8x bok).

Vidare är  Tescos fastigheter antagligen värda mer än ursprunglig investering. Om vi antar att fastigheterna ökat i takt med inflation minus 1% (sedan 1995 har brittiska fastighetspriser rusat 250% medan inflationen summerat till 50%) ökar eget kapital ca 20%.
 
Tesco erbjuder även en hedge mot stigande räntor då stigande räntor innebär lägre nuvärde av dess pensionsskulder.  Tescos nuvarande diskonteringsränta är extremt låg i mina ögon, den implicerar negativ realränta på statspapper. Givet noll realränta på statspapper ökar eget kapital ca 10% (jag antar att Tescos räntepapper minskar motsvarande pensionsskulderna men att värdet av Tescos aktiepapper inte påverkas).

söndag 8 januari 2017

avkastningshistorik 2010-2016

Jag började investera våren 2009 och det börjar därför bli ett visst underlag för att mäta avkastning. Sju år är fortfarande i kortaste laget, jämförelser blir intressantare över en full börscykel dvs inklusive både upp- och nedgångstider. Som illustration fick Berkshire kritik under IT-bubblan för att bolaget underpresterade index. Hur som helst har defensivens portfölj avkastat ca 11% årligen sedan 2010. Exklusive kassan, som snittat kring 20% under hela perioden, blir årsavkastningen ca 13%.

Avkastningen kan jämföras med amerikanskt, europeiskt respektive svenskt börsindex som under perioden snittat 15, 6 respektive 11% årligen. Med tanke på portföljens defensiva prägel är jag ganska nöjd om avkastningen håller jämna steg med index under uppgångstider.

För mig är den viktigaste fördelen av att investera själv att sparmotivationen ökar kraftigt. Jag skulle aldrig spara så mycket som jag gör om jag sparade i indexfonder.


2016 blev som synes ett rekordår för portföljen. Mer än 90% av avkastningen kom från fyra aktier som tillsammans svarade för ca 40% av portföljen;
TGS          +45% (sedan årets början)
Kabe         +60% (sedan årets början)
TPCA       +95% (sedan årets början)
MCG        +125% (sedan inköp)
Tungviktarna Hornbach, Sainsbury och Tesco stod still.