fredag 25 mars 2011

Är utdelningen hållbar? (Del 1: Skuldsättning)

Bloggaren 4020 har bytt ut sitt innehav i Clas mot Hennes och skriver:
"   Senaste 5 åren hade Clas Ohlson ett fritt kassaflöde på snitt: 2,5 kr och en vinst per aktie, 6 kr. Det betyder att Clas Ohlson hade möjligheten att dela ut ca 40 % av vinsten men den siffran var i verkligheten 68 % under samma tid. Med andra ord har Clas Ohlson delat ut mer än Fritt Kassaflödet de senaste 5 åren. Vilket också har gjort att Clas Ohlson har ökat på lånet och det kan man faktiskt se på att soliditeten på 70 % har minskat till ca 55 % och samtidigt har nettoskulden ökat (tidigare hade Clas Ohlson inga räntebärande skulder, men inte nu längre)
Det är inte så konstigt att Clas Ohlson var tvungen sänka utdelningen under 2008 från 5 kr till 3,5 kr. Så med andra ord, den negativa trenden måste brytas för att Clas Ohlson i fortsättningen ska ha växande utdelningar."
Skenande skuldsättning= ej hållbart
(bildkälla)
Bra inlägg med många kloka resonemang. Jag tänkte i detta inlägg och nästa spinna vidare på resonemanget. I detta första inlägg undersöks hur skuldsättningen förändrats medan nästa inlägg viks till en undersökning av kassaflödet visavi utdelningen.

Förändring av skuldsättning
 Om tillväxt och/eller utdelningar skapas genom ständigt ökande skulder är det knappats hållbart. I förlängningen hotas utdelningarna.

För att mäta förändring av skuldsättning har jag valt tre enkla mått: årlig skuldökning, soliditet samt räntetäckningsgrad. Jag exkluderar bankerna Handelsbanken och Hudson eftersom dessa mått inte passar banker.

Som vi ser i tabellen har samtliga bolag ökat sin skuld i kronor och ören under perioden. Det är inte så förvånande då bolagen samtidigt har ökat vinster och tillgångar. Jag tycker att fyra bolag står ut:
Clas Ohlson
Skulden har årligen ökat 17%. Förklaras antagligen främst av expansionen i UK som krävt stora investeringar.
Coca-Cola
Skulderna har ökat med hela 26% årligen. Skuldökningen förklaras främst av förra årets uppköp av CCE som i det närmaste fördubblade skulderna.
Johnson&Johnson
Skulderna har ökat ca 18% årligen. Förklaras främst av uppköpet år 2006 av Pfizers Consumer Healthcare division.
Novartis
Skulderna har ökat med drygt 20% årligen. Förklaras av företagsuppköp, bland annat av Alcon.

I andra änden av skalan återfinns Exelon, Shell och Total.

Om vi istället tittar på soliditet, andelen eget kapital sett till tillgångarna, visar KO, J&J, Novartis och Telia tydligast försämring, faktiskt uppseendeväckande stora förändringar. I mitt mått för soliditet exkluderar jag goodwill (eftersom jag anser att redovisningsreglerna gynnar uppköp visavi utveckling inom bolaget). Om denna korrigering inte gjorts hade dessa bolag visat en stabilare utveckling. Även Castellum, CO och Fortums soliditet har försvagats.

Det tredje måttet är det mest direkta och visar hur många gånger företaget kan betala sin räntekostnad. H&M är bäst i klassen då räntekostnaden täcks över 3000 gånger:) Precis som för soliditeten uppvisar Coca-Cola, J&J, Novartis och Telia tydliga försämringar. Även CO uppvisar försvagad räntetäckning. Den försämrade räntetäckningen blir allvarligare om man betänker dagens låga räntenivå. Dividendmonk skriver om räntetäckningens betydelse:
"not all debt is the same. Companies have credit ratings just like people do, and they can get better interest rates on certain types of debt. A company with a great financial position can borrow money with a rather low interest rate, while a company with a poor financial position will have to pay more interest on the same amount of borrowed money."
Sammanfattningsvis tycker jag sex bolag står ut med försämring av både soliditet och räntetäckningsgrad:
Cast, CO, KO, J&J, Novartis, Telia.

Som tröst kan man tänka att det inte är förluster i rörelsen eller utdelningar större än resultatet som gjort att den finansiella positionen försvagats. Nej snarare är det företagsuppköp och/eller stora investeringar. Man bör ta den historiska tillväxten för dessa bolag med en nypa salt då den "speedats" av belåning.

Om vi glömmer förändringar för ett slag och bara tittar på det senaste året så har de flesta av bolagen starka finanser. Castellum har svag räntetäckning men godkänd för att vara ett fastighetsbolag. Exelon, Fortum och Telia har stark räntetäckning för sin bransch.

En ökad skuldsättning är en varningsflagga för att allt inte står rätt till. Med ökad skuldsättning ökar risken samtidigt som ledningens utrymme minskar. Jag fortsätter att citera dividendmonk:  
"companies in a stronger financial position have more theoretical and practical growth opportunities available to them. During difficult economic times, they can invest more into their business at great prices."
I del 2 i denna serie planerar jag att undersöka bolagens fria kassaflöden. Täcks utdelningarna av pengar som genereras inom rörelsen?

--------
Avslutningsvis några bloggtips:

Dividendmonk: The Usefulness of Asset Allocation
Handlar om fördelarna av att sprida sitt sparande i olika tillgångsklasser. Som utvikning kan jag ju nämna Graham som jag brukar. Han förespråkar att man delar upp sitt sparande mellan aktier och räntor (tumregel minst 25% i varje). Att ha en fast räntedel gör att paniken hålls tillbaka vid nedgångar ("jag har åtminstone klarat mig bättre än snittet") samtidigt som det "tvingar" investeraren att sälja efter stora uppgångar och ger psykologiskt stöd att köpa i orostider.

Den senaste månaden har förutom 4020 även bloggarna Finanstankar och Lundaluppen köpt på sig H&M. Jag hamnar därmed i gott sällskap med mina upprepade inköp av aktien sedan årsskiftet. Läs gärna deras tankar om bolaget.

7 kommentarer:

  1. Jag ser nu att jag inte använt de senaste nyckeltalen för Clas. Baserat på senaste kvartalsrapporten är soliditeten 52% medan räntetäckningen minskat till 49.

    SvaraRadera
  2. Clas skulder har ökat med över 40% det senaste året.

    SvaraRadera
  3. Hej, när du skriver skulder, menar du enbart de långsiktiga då?

    SvaraRadera
  4. Hej anonym, jag inkluderar samtliga skulder.

    SvaraRadera
  5. Alex (Anonym igen)20 juni 2011 08:31

    Hej, är det inte bättre att enbart tittar på finansiella skulderna så att du får nettoskuld respektive nettokassa? Eller bättre sagt, hur skulle det då ser ut?

    SvaraRadera
  6. hej Alex
    Fortsättning på förra frågan: jag tar alltid med kortfristiga skulder eftersom "vanlig" belåning kan ske även med kortare löptid.

    fråga2:
    Ja det vore nog en förbättring. Det optimala vore nog att jag exkluderade räntefria skulder såsom pension-, skatt- och leverantörsskulder. Av bekvämlighetsskäl inkluderar jag dessa.

    Jag börjar allt mer föredra räntetäckningsgrad som mått på finansiell styrka.

    SvaraRadera
  7. Tack för snabba svaret! Bra blogg - intressant läsning!

    SvaraRadera