lördag 28 januari 2012

Spelar räntetäckningsgraden någon roll?

Som ni säkert märkt är räntetäckningsgrad ett av mina favoritnyckeltal. Det är ett snabbt och enkelt sätt att bedöma ett företags finansiella styrka. Räntetäckningsgrad visar helt enkelt hur många gånger företaget ifråga har råd att betala sina ränteåtaganden.
Om man är bekväm av sig kan man exkludera ränteintäkten (i regel mindre viktig post).
Nu undrar ni förstås var gränsen går för en godtagbar räntetäckningsgrad. Det är som så ofta en smaksak. Ett vanligt resonemang är att det är OK med en lägre räntetäckningsgrad om intjäningen är mycket säker.

Det jag vill lyfta fram i det här inlägget är att risken ökar med högre belåning (dessutom minskar utrymmet för förvärv och investeringar, men det är en annan fråga). Mitt intryck är att Mr Market i sin prissättning tar liten hänsyn till finansiell styrka. En högst subjektiv observation:
              Räntetäckningsgrad                 PE3
Diageo         ca 4                                   21
Kraft            ca 4                                   18
P&G           ca 18                                  16
HM             ca 3000                             22


So what?
Nedan redovisas en liten räkneövning som jag gjort för att få bättre grepp om vad olika räntetäckningsgrader innebär. Tabellen visar vilken effekt räntehöjning respektive försvagad intjäning får beroende på räntetäckningsgrad. När räntetäckningsgraden är 2 ser vi t.ex. att ränteändringar får stort genomslag. Vi ser också att ett försvagat rörelseresultatet slår med dubbel effekt på sista linjen om räntetäckningsgraden är 2.

Om räntetäckningsgraden istället är 4 (som i Diageo och Krafts fall) är intjäningen mer robust. Men effekten av minskad försäljning eller ökade kostnader är fortfarande allvarlig då fasta räntekostnaden ger en hävstång på 30%.
Jag kan inte motstå att dra en parallell till HM och Kappahl. Båda företagen verkar i en bransch som sällan varit så svår. Men medan KappAhl är i kris och behöver nyemission tuffar HM på. En viktig förklaring är att KappAhl är ganska högt belånat medan H&M har stor nettokassa.

Ekonomhistoria nu igen
Tidigare decennier har ränteförändringar på hundratals procent alls icke varit ovanligt. Sedan 2007 har långa räntan i USA gått ner ca 40%. Motsvarande rekyler uppåt ser jag alls icke som omöjliga. (Det blir en viss stötdämpning av att hög ränta i regel sammanfaller med god ekonomi och inflation (faktorer som kompenserar de ökade räntekostnaderna)).

GS10 i grafen nedan syftar på räntan på amerikanska statspapper med 10 års löptid. Istället för absoluta värden relaterar jag olika tiders räntenivåer till nuvarande (de år då räntan är densamma som idag får värdet 0). Ett exempel: År 2000 var räntan på 10-åriga amerikanska statsobligationer ca 150% högre än idag.

Källa: Schiller.

8 kommentarer:

  1. Tänkvärd artikel! Låter helt klart som ett nyckeltal att kika närmare på.

    SvaraRadera
  2. För lite mer än ett år sedan sålde jag mina KappAhl för att istället öka i HM och då var den främsta orsaken just de höga skulderna. Då kände jag dock inte till det här nyckeltalet eller beräkningsmodellerna utan gick efter sunt förnuft. Nu har man lite mer kött på benen och det tackar vi för. :)

    SvaraRadera
  3. Jag kan inte begripa grafen. Kan du ge en länk som förklarar den?

    SvaraRadera
  4. Hej Sven det är nog jag som är otydlig. Har lagt in följande förklaring nu:
    "GS10 i grafen nedan syftar på räntan på amerikanska statspapper med 10 års löptid. Istället för absoluta värden relaterar jag dåvarande räntenivå till nuvarande. Ett exempel: År 2000 var räntan på 10-åriga amerikanska statsobligationer ca 150% högre än idag."

    Tack för frågan. Fråga gärna igen om det är fortsatt oklart.

    SvaraRadera
  5. Ok. Tack för snabbt svar.

    Jag tänkte att det nog var så du menade, men det mest aktuella datat såg ut att ligga på 50% snarare än 100. Det förvirrade mig.

    Det är en intressant graf. Det är verkligen anmärkningsvärt att trenderna är så långa! Under 110 år ser man två pucklar som helt dominerar landskapet. Och perioden runt min födelse (en slump, hoppas jag) ser än mer extrem ut än vad jag hade föreställt mig.

    SvaraRadera
  6. det blev inte så pedagogiskt inser jag nu. I grafen är januari 2012=0%. Men på basis av min förklaring kan man på lika goda skäl tro att januari 2012= 100%. Anledningen till att jag valde ett relativt mått (vs 2012) var för att kunna jämföra med tabellen.

    80-talist alltså? Du befinner dig i gott sällskap;)

    SvaraRadera
  7. Jag är nu bara ingenjör och inte ekonom, men jag tror att det hade varit lite mer enligt konvenansens alla regler att sätta feb 2012= 100%. Men oavsett det framgår ju det viktiga. Det är mycket intressant data, jag måste läsa mer i ämnet.

    Och rörande åldern: jag är 79:a, så lite äldre.

    SvaraRadera
  8. ja det har du nog rätt i. Lite skrämd blir jag allt av räntehistoriken. Antar att många företag kan tacka ränteutvecklingen för stigande vinster det senaste decenniet.

    SvaraRadera