lördag 27 november 2010

Några sköna länkar




Ja snön den fortsätter falla. Jag sitter dock inne i värmen hos mina föräldrar med en kopp te:) Det har varit tunga veckor som brevbärare, inte det lättaste att cykla i snö. Förutom brevbärarkneg och halvtidsstuderande har jag börjat en kvällskurs i databokföring, kommit igång med sökandet av ekonomjobb samt hittat en lägenhet (ska bli riktigt skönt att slippa studentkorridoren).

Mitt bloggtempo speglar denna aktivitet rätt väl: 37 inlägg i oktober och 17 i november. Jag har knappt följt börsen alls på några veckor. En fördel med min strategi är att jag med gott samvete kan ignorera börsen i någon månad. Jag känner mig trygg med mina innehav. Det viktiga är hur det går för "mina" företag och där sker det sällan något avgörande på bara någon månad.

Jag kopierar dividendmonks koncept och tipsar här om några sköna länkar:

Finanstankar: "Hur mycket kan H&M växa?"
Spana gärna in kommentar-fältet, en viss defensiven har skrivit där.

Nämnda bloggare håller även på med en serie läsvärda inlägg om företagsvärdering:
Del 1) EPS & PE
Del 2) Utdelningar
Del 3) Balansräkningen - Tillgångar, Eget Kapital, PB & ROE
Del 4) Skulder och Enterprise value
Del 5) Kassaflöden: FCF & DCF
Finanstankar planerar även ett sjätte avslutande inlägg i serien.

Vardeinvesteraren: "Om confirmation bias"
Även här har defensiven skrivit en utmärkt kommentar, det måste vara en duktig grabb det där!

Jag tycker ju att det mesta som dividendmonk skriver håller riktigt bra kvalitet. Här är tre av de senare inläggen:
* 5 Dividend Stocks that have gone NOWHERE for a Decade (and why you should care)

* Dividends VS. Share Repurchases
* 5 Dividend Stocks On Sale

Här är ett inlägg av Stockman om Cloetta. Bolaget är egentligen ointressant för mig eftersom det är så litet men stockman skriver bra!
Go och gla?


Bloggaren konsylten har skrivit om att det är bra när bloggare erkänner sina misstag inom investeringar samt lärdomar de dragit. En viss defensiven kryper till korset och erkänner sin tokigaste affär.
Dålig investering?

Ja det var några stycken blogginlägg. Affärstidningen e24 har skrivit en del intressanta artiklar de senaste veckorna:

"H&M förvärvar resten av Cheap Monday"
Jag kan ingenting om mode men vad jag förstår har Cheap Monday lite mer ungdomsbetonade och fräcka kläder jämfört med mer standardiserade H&M.
"Sedan förvärvet 2008 har Fabric Skandinavien expanderat från 20 butiker till 66 butiker. Numera finns Weekday- och Monki-butiker i sju länder."
Jag tycker nog ändå att H&M hellre ska fokusera på det företaget gör bäst. De har ju ett beprövad butikskoncept som fungerar. Förvärvet är dock en minimal del av H&Ms verksamhet.


"H&Ms samarbeten 2004-2010"
Handlar om H&Ms samarbeten med världens bästa designers. Tror det är ett riktigt smart koncept.

"Telia Sonera räds inte risken i de forna Sovjetstaterna"
"Kazakstan är den största verksamheten i Eurasien [...] Operatören Kcell, där Telia Sonera är majoritetsägare, är enligt Tero Kivisaari överlägsen etta på marknaden.[...] Det senaste landet i Eurasien som företaget gick in i är det bergiga Nepal.Tillväxten i Nepal är den största i Eurasien, omsättningen ökade med 75 procent i det senaste kvartalet om än från låga nivåer. Sedan Telia Soneras intåg i september 2008 har antalet abonnenter växt från 1,7 miljoner till 3,4 miljoner. Som i många andra länder i regionen så dominerar kontantkorten fullständigt.I Nepal handlar det om 99 procent av abonnenterna och i flera andra länder i Eurasien ligger siffran också på över 90 procent.
[...] Telia Soneras mål framöver är att öka ägarandelen i sina olika operatörer i Eurasien snarare än att gå in i nya länder.
Det är en "no-brainer" då vet vi precis vad vi betalar för. Vår ambition är att äga mellan 80-95 procent av bolagen, säger Lars Nyberg. Teoretiskt finns det fler marknader i Eurasien men vi vill inte expandera på bekostnad av länderna vi redan finns i."

söndag 21 november 2010

Novartis patentutgångar

Det verkar finnas intresse hos läsare (i alla fall hos två stycken:)) att få läsa om Novartis. Här kommer ett inlägg om Novartis pharmasegment.

Patentutgångar i läkemedelsbranschen
Affärsvärlden har skrivit en bra artikel, "rysare i läkemedelsaktier". Artikeln är från 2008 men innehållet är nog så aktuellt:
"   Astra Zeneca är en ganska typisk representant för de stora läkemedelsbolagen: allt svagare tillväxt, svårigheter att få fram nya storsäljare, ökad press från kopior av originalläkemedel (generika) som tar marknadsandelar när patentskydden försvinner.
Tittar vi på listan över de mest sålda receptförskrivna läkemedlen i världen så förlorar nästan alla sina patentskydd de kommande fyra åren. År 2011 och 2012 kommer att bli särskilt kritiska år. Då får en rad storsäljare generisk konkurrens. 
[...] Som framgår riskerar nästan alla de stora läkemedelstillverkarna att drabbas av betydande försäljningsbortfall. Det kan röra sig om en tredjedel eller mer av försäljningen som påverkas. När en substans blir fri att kopiera brukar priset på medicinen under ganska kort tid gå ned med 80-90 procent, så det blir rejäla hål i resultaträkningen. "
Novartis patentutgångar
I jämförelse med J&J har Novartis färre storsäljare med negativ försäljningsutveckling. Patentutgångarna är inte heller lika alarmerande.

Produkt
Andel av Pharma
Patentutgång
Förändring sen 2008 (%)
Diovan
21%
2012
5
Gleevec
14%
2015
7
Zometa
8%
2013
6
Femera
7%
2011
12
Lucentis
4%
Godkänd av FDA år 2006 så kanske räcker till 2016?
39
Sandostatin
4%
2014
3
Exelon
4%
2013
17
Neoral/sandimmun
3%
2012
-4
Voltaren
3%
Utgått
-2
Övrigt                                           32%                                                                              10%

Snabb överblick över de nio storsäljarnas patentutgångar:

J&J
Novartis
Redan utgått
5
1
2011
1
1
2012

2
2013
2
2
2014
1
1
2015

1
2016

1

Ur min lekmannasynvinkel ser Novartis starkare ut inom pharma (Pharmadelen i J&J står dock för mindre än 40% av försäljningen och J&Js övriga segment ser bättre ut). En brasklapp kan vara på sin plats: Som vi såg i mitt inlägg om J&Js patentutgångar är sambandet mellan patentutgång och försäljning inte klockrent. Hos både J&J och Novartis är dessutom ungefär en tredjedel av försäljningen utanför de nio storsäljarna och ingår därför inte i min grunda analys.

Piller (Bildkälla)
Jag kan ju även skriva några ord om ett par av pillren. Jag är lite förvånad att Voltaren dyker upp där på pharmalistan.. tydligen finns Voltaren både som recepbelagd och receptfri. Trots att patentet gått ut är pillret fortfarande en storsäljare:
"   [Voltaren] no longer has patent protection in key markets around the world, but has continued to generate growth in regions such as Latin America, the Middle East, Africa and Asia based on long-term trust in the brand."
Novartis skriver angående försäljningsraketen Lucentis  (39% försäljningsökning):
"   Lucentis is the only treatment proven to maintain and improve vision in patients with ‘‘wet’’ age-related macular degeneration, a leading cause of blindness in people over age 50.
Lucentis was submitted in December 2009 for European regulatory approval for treatment of visual impairment due to diabetic macular edema (DME), an eye condition related to longstanding diabetes that may lead to blindness. Late-stage clinical trials are underway in other eye conditions."
Årsredovisningen om Exelon (17% försäljningsökning):
"  a therapy for mild to moderate forms of Alzheimer’s disease dementia as well as dementia linked with Parkinson’s disease, achieved more than half of its sales from Exelon Patch, the novel skin patch launched in late 2007"
Om Femara:
"   an oral therapy for postmenopausal women with hormone-sensitive
breast cancer [...] In August 2009, ‘‘The New England Journal of Medicine’’ published results from the landmark BIG 1-98 study affirming that the five-year upfront use of Femara after surgery was an optimal treatment approach 127 for postmenopausal women with early-stage, hormone-receptor positive breast cancer."
Känns som att Novartis har en del nytt krut i portföljen. Det är grejer på gång: Lucentis har nya potentiella användningsområden, Exelon har vidareutvecklats medan Femara nyligen fått stark marknadsföring i en läkemedelsundersökning. Inte bara gamla gråa trotjänare på dekis.
                     
Som jag kanske sagt förut tycker jag både J&J och Novartis ser attraktiva ut till dagens prisnivåer.

lördag 20 november 2010

Peak everything

Ni som har besökt defensiven förut vet att jag är tveksam till rusningen till råvaruinstrument. Man ska alltid vara lite försiktig med nya heta instrument som påstås ge "säker" och ofrånkomlig stark värdestegring. Man får aldrig glömma att råvaror är döda ting som inte skapar löpande avkastning. De går därför inte att värdera utifrån vanliga parametrar som vinst, kassaflöde eller tillgångsvärden.

En säck mjöl
Att gå in i råvaror blir som att köpa en säck mjöl och stoppa säcken i skafferiet i väntan på prisuppgång. Priset kan vara 50kr eller 500, du har svårt att bedöma vad som är rimligt utan du köper i princip i blindo. Sen kan priset gå upp (beroende på missväxt i Ukraina t.ex.), eller så kan det gå ned (exempelvis pga förbättrade jordbrukstekniker i Afrika, se nedan) . Själva vetesäcken ligger där oproduktiv (i värsta fall får du dessutom betala en avgift, som i en del råvarufonder).

Peak everything
Många befarar att jorden inte kan föda den ständigt ökande befolkningen. Som svar på detta scenario kan man tänkas köpa på sig råvarucertifikat i ris eller vete alternativt köpa in sig i råvaruföretag (exempelvis gödseltillverkaren Yara).

Jag skulle avråda från att spekulera mot människans uppfinningsrikedom. Här är ett utdrag ur en artikel i DN:
"Helt utan konstgödning har forskare lyckats tredubbla majsskördarna på småjordbruk i Zambia och Malawi i södra Afrika. Hemligheten är enkel: en speciell sorts gödande träd har planterats ut på åkrarna."
Oppfinnar-Jocke (Bildkälla)
Låt mig återigen ta med några utdrag ur min lärobok (Macroeconomics skriven av Mankiw & Taylor). Malthus teori om befolkningstillväxt från 1798:
[Malthus] offered what may be history´s most chilling forecast. Malthus argued that an ever-increasing population would continually strain society's ability to provide for itself. Mankind, he prediced, would forever live in poverty. [...] The power of population is infinitely greater than the power in the earth to produce subsistence for man. "
Malthus fick dock inte rätt:
""   The world population has increased about sixfold over the past two centuries, but average living standards are much higher. [...] Malthus failed to see that growth in mankind´s ingenuity would more than offset the effects of a larger population. Pesticides, fertilizers, mechanized farm equipment, new crop varietes and other technological advances that Malthus never imagined have allowed each farmer to feed ever greater numbers of people. [...] Many advanced nations, such as those in Western Europe, are now experiencing fertility below replacement rates. [...] There is now little reason to think that an ever-expanding population will overwhelm food production and doom manking to poverty."
Det jag vill säga med detta inlägg är att inget framtidsscenario är hugget i sten. Människan har klarat av svårigheter förut och kommer göra det igen. Jag tror att Homo Sapiens kommer fortsätta sin produktivitetsutveckling i många hundra år till.

Det talas om Peak-oil men redan idag är nya utvinningsmetoder som oljesand på gång. Även om oljebolagen inte klarar av att producera olja i tillräcklig mängd så kommer det höjda priset göra att ansträngningarna (och resurserna) mångdubblas kring forskningen inom transport. Desto mer priset ökar desto mer ökar incitamenten att göra uppfinningar som går runt problemet.

Oljekriser
Jag antar att det avgörande för samhället är hur snabb en eventuell prisuppgång blir på olja (eller annan viktig råvara). På 70-talet hade vi oljekriserna med stagflation som följd. Västvärldens ekonomier drabbades hårt av att OPEC kunde höja oljepriserna rejält på kort tid (upp nästan 70% år 1974 t.ex.)

Som direkt reaktion började Sverige minska sitt oljeberoende. Svenskt näringsliv skriver:
"   Att oljepriserna sköt i höjden innebar att länder runt om i världen snabbt försökte minska sitt oljeberoende, det vill säga förbränna mindre olja. [...]För svensk del fanns dock ett nytt alternativ; ett alternativ som visserligen inte var utan kontrovers, men som samtidigt inte förde med sig några koldioxidsläpp – kärnkraften. "
Enligt wikipedia är Danmark ett annat land som arbetat aktivt med att minska sitt oljeberoende från 70-talet och framåt:
"   I Danmark infördes en hög skatt på bilar, subventioner på energisnål teknik, utbyggnad av vindkraft och återvinning av spillvärme. Danmark har sedan dessa åtgärder infördes inte ökat sin konsumtion av olja trots ökad befolkning och produktion.

Länder som har valt att införa liknande åtgärder är bl.a. Sverige som senast år 2020 förväntas ha brutit sitt oljeberoende."
Jag ser ingen anledning till att människan inte kommer fortsätta anpassa sig till nya förhållanden (även om ekonomin kan drabbas på kort sikt om prisökningarna blir kraftiga).

There is no sign that human creativity is about to peak
Reason magazine
skriver i artikeln "Peak everything?" om tre metaller som befaras vara på väg att ta slut. Artikeln tar upp ett antal ersättningsmaterial samt en uppsjö nya uppfinningar som gör den "utrotningshotade" metallen oviktig. 
"   The above examples show that while the production of physical supplies of resources may peak, there is no sign that human creativity is about to peak. "
Artikeln fortsätter med ett citat av "Stanford university economist" Paul Romer:
Every generation has perceived the limits to growth that finite resources and undesirable side effects would pose if no new recipes or ideas were discovered. And every generation has underestimated the potential for finding new recipes and ideas. We consistently fail to grasp how many ideas remain to be discovered. The difficulty is the same one we have with compounding: possibilities do not merely add up; they multiply.”

Analys av Novartis

Senast uppdaterad: 23e februari 2013

Allmänt om bolag
Novartis är världens tredje största läkemedelsbolag efter börsvärde. Stigande utdelning sedan börsnotering för fjorton år sedan. Ganska diversifierad verksamhet med 40% av försäljningen utanför pharma. Ingen tydlig huvudägare. 

Operationella segment
Andel av 2012 års försäljning:

Pharma  57%
Patentskyddade piller. Här är ett separat inlägg om Novartis större piller och dess patentutgångar.
Novartis har varit framgångsrika med att ersätta storsäljare vars patent gått ut. Produkter lanserade sedan år 2007 svarade år 2012 för 35% av segments försäljning.

Alcon 18%
Ögonkirurgi, ögonläkemedel och produkter för kontaktlinsvård. Världsledande på diagnostisering och behandling av ögonsjukdomar.

Sandoz 15%
Världens näst största tillverkare av generiska läkemedel (billigare identiska kopior av fd patentskyddade läkemedel som förlorat sitt monopol). Jag tror det är extremt viktigt att vara en stor spelare när det gäller generiska läkemedel. Kostnadseffektivitet, som bland annat kan fås genom stordriftsfördelar är det som avgör.

Consumer Health  7%
Receptfria läkemedel samt läkemedel till husdjur. Ett receptfritt läkemedel som kan nämnas är Voltaren (mot muskel- och ledvärk) medan ett läkemedel till veterinärer är Deramaxx, "oral treatment for pain and inflammation" hos hundar.

Vaccines and Diagnostics 3%
Bland vaccinen kan nämnas influensavaccin samt olika resevaccin (hepatit B).
 
Vinsterna då?
2012 års rörelsemarginal:
Pharma                    32%
Alcon                      36%
Sandoz                    17%
Consumer Health      4%
V&D                         -4%
Consumer Health har kvalitetsproblem i sina fabriker. 

Geografisk spridning 
Andel av 2012 års försäljning:
Europa               35% 
Americas            42%
Övriga världen   23%
Precis som för J&J är tillväxten störst utanför den "gamla" världen.

Historik
2007 sålde Novartis av Gerber Products Company, "a major infant and baby products producer" till Nestle. Jag exkluderar som alltid "Discontinued operations" (om vi skulle inkluderat segmentet som såldes skulle vi istället se en kraftig vinstpeak 2007).Valutan är USD och vinst respektive utdelning per aktie baseras på nuvarande antal aktier. 

Inga dåliga år och stigande vinst och utdelning.  
Kassaflödet har växt kraftigt det senaste decenniet:


Årlig tillväxt (bedömning utifrån historik)
Sedan 2002 har försäljning och vinst växt 11 respektive 9% årligen. Novartis har dock gjort en hel del förvärv så organisk tillväxt har varit mycket lägre.


Värdering (Pris 69$)
Direktavkastning:                  3,6%
Utdelningsandel (3y EPS):    59%
Utdelningsandel (3y FCF):     54%
P/E (3år):                                16
PE/FCF (3y)                          15

Finansiell ställning
Soliditet ex goodwill:   41%
Räntetäckningsgrad:     20 (fem års snitt)
Ganska låg skuldsättning men den har ökat märkbart sedan 2007.


Lönsamhet 
Fem års ROA (ex goodwill) 12%. Bra lönsamhet. Det senaste decenniet har Novartis återinvesterat 21% av det löpande kassaflödet- Kassako.

ROA (net income, ex goodwill) har varit över 10% sedan 2003. 

Bedömning

Jag skulle säga att J&J är ett säkrare kort medan Novartis har lite högre risker. Pharmasegmentet kräver kontinuerlig innovation och forskning som levererar. I jämförelse ser J&Js större exponering mot konsument samt segmentet "Medical devices and diagnostics" stabilare ut.  

Generiska läkemedel är ett spännande segment. Marknaden för generiska läkemedel kommer sannolikt växa enormt i takt med att många storsäljares patent går ut. Lite tillspetsat är den enas död (Astra mfl) den andres bröd (konsumenter samt generikatillverkare). Det som kan tala för att Novartis gynnas är att de är en av världens största tillverkare , stordriftsfördelar är viktigt för prispressade homogena produkter
Läkemedelssektorn är en lovande sektor med tanke på tillväxtmarknadernas ökade efterfrågan samt västs åldrande befolkning. Starkare "moats" än patent får man leta efter. Med Novartis får man exponering mot pharma men det finns även intäkter från andra typer av produkter. 

Jag tycker Novartis värdering är för hög för tillfället.

-------  

fredag 19 november 2010

J&J Patentutgångar

Hej alla läsare, det har varit lite tunt på inlägg de senaste två veckorna vilket beror på jobb/plugg. Idag har jag tänkt skriva några rader om patentutgångar. Jag blev inspirerad av 4020s inlägg om Astra och har tänkt skriva ihop något liknande om J&J fast bara om själva patentutgångarna.

Cirkle of competence
Jag får nog börja med att erkänna att jag är okunnig inom läkemedelsområdet, det ligger utanför min "cirkle of competence" (vilket även gäller oljesektorn). Jag har inte heller stenkoll på de "helamerikanska" bolagen som har all sin försäljning i USA. Hälften av min portfölj (Cinc, Exelon, Hudson, J&J, Novartis, Shell och Total) består alltså av bolag jag inte har stenkoll på. Det här är naturligtvis en allvarlig brist.

Jag kan tänka mig att när jag blivit äldre och klokare kommer minska antalet aktier i min portfölj och bara ta med bolag jag känner att jag förstår 100%. Problemet är att jag inte lyckats hitta fler än 7 stycken såna bolag som uppfyller mina kriterier. För närvarande gör jag bedömningen att det är värt att ta in bolag som jag inte har fullständig kunskap om för att öka diversifieringen. För dessa bolag kräver jag större säkerhetsmarginal och en riktigt schysst risk/reward. I ett senare inlägg har jag tänkt skriva om temat "inget bolag är riskfritt" och peka på fördelarna av riskspridning. Men jag tycker det är en svår avvägning.

Johnson & Johnson patentutgångar
Det finns ju ett tidigare inlägg om J&J på defensiven. Ni som har bra minne kommer ihåg att det är världens största läkemedelsbolag och att bolagets verksamhet kan delas upp i tre delar. Pharma ("vanliga" läkemedel) står för en stor men minskande del av försäljningen, 2009 knappt 40%.

I tabellen nedan ser vi J&Js storsäljare (9 största) inom pharmasegmentet. De flesta datum för patentutgångar är inte tagna från årsredovisningen utan är googlade.

Produkt
Andel av Pharma
Patentutgång
Förändring sen 2008
Remicade
19%
Utgått
15%
Procrit/Eprex
10%
2013
-9%
Levaquin/Floxin
7%
2011
-3%
Risperdal Consta
6%
2014
9%
Concerta
6%
2004
6%
Topamax
5%
2009
-58% (!)
Aciphex/pariet
5%
2013
-5%
Risperdal
4%
2008
-58% (!)
Duragesic
4%
2005
-14%
  Övrigt                                           34%                                                                                7%

Vi kan se att kopplingen mellan patentutgång och försäljning inte är klockren. Största produkten Remicade har exempelvis stark försäljningsutveckling trots patentutgång, primarily attributable to strong overall market growth.” Kanske växer marknaden för generikakopior ännu snabbare, vad vet jag. 


En annan viktig aspekt är försäljningen för Concerta. Trots att patentet gick ut 2004 har produkten försäljningstillväxt, ”Although the original CONCERTA® patent expired in 2004, the FDA has not approved any generic version that is substitutable for CONCERTA”. Jag läste någonstans att Astras jurister numera är lika viktiga som dess forskare. Det finns enorma summor att tjäna på att exempelvis förhala patentutgångar.

Som jämförelse till dessa två oväntade framgångssagor har näst största produkten, Procrit, ett patent (monopol) som räcker till 2013. Detta läkemedel har dock sjunkande försäljning, ”Lower sales [...] were due to the declining markets for Erythropoiesis Stimulating Agents (ESAs).”


Bara fyra av nio storsäljarna följer "mönstret" av att utgående patent skadar försäljningen (Topamax, Risperdal, Duragesic) medan verksamma patent håller försäljningen konstant eller ökande (Risperdal Consta).

Jag vet inte om jag blev så mycket klokare... patentutgångar verkar inte vara någon definitiv katastrofsignal.


Pipeline och slutsats
Läkemedelspatent och dess monopolrättighet räcker kanske 10 år. Det är därför naturligt att ett par av pillerna blir konkurrensutsatta varje år. Det avgörande för framtiden är om bolaget lyckas i sin forskning med att ta fram nya ersättare. Det är därför viktigt att undersöka "pipelinen" där man kan se nya lovande läkemedel i olika utvecklingssteg. Detta ligger dock helt utanför min kompetens. Jag gör väl egentligen antagandet att läkemedelsbolag som har haft en stabil och framgångsrik historik kommer kunna fortsätta forska fram storsäljare. Sen undviker jag läkemedelsbolag som analytikerna hävdar har stora framtida problem med pipeline samt patentutgångar (som Astra t.ex.).


Jag köper inte J&J primärt på grund av patentverksamheten. Jag köper J&J pga de två andra segmenten. 

Inom de närmaste dagarna har jag tänkt skriva ett liknande inlägg om Novartis. Den aktien är ett mer "rent" bet på pharma men där ser patentproblemen mindre ut än för J&J, dessutom finns det andra spännande segment som exempelvis generiska läkemedel.

måndag 15 november 2010

BNP-tillväxt bör tas med en nypa salt

Man ser ganska ofta kraftiga reaktioner på BNP-siffror på börsen.

Det har i dagarna kommit nya siffror från eurostat över det senaste kvartalets tillväxt. Placera.nu skriver
"  Den ekonomiska tillväxten i euroländerna steg med 0,4 procent under tredje kvartalet jämfört med kvartalet före. "
Placera.nu fortsätter med att jämföra kvartalets tillväxt mellan länder...
Tyskland 0,7% vs Frankrike 0,4% vs Italien 0,2% osv. 


Låt mig bara återge några meningar från en artikel som ingår i kurslitteraturen jag läser för närvarande (nationalekonomi B). Artikeln är skriven av Walter Korpi och är benämnd "Har den "svenska modellen" minskat vår ekonomiska tillväxt?"
"Bland ekonomer är det välkänt att det finns problem med tillförlitligheten i nationalräkenskapernas siffror om tillväxten. I den allmänna debatten har man däremot sällan uppmärksammat att tillväxtsiffrorna måste betraktas som mätningar med mycket tänjbara gummiband. Tillväxtsiffrorna lever och ändras som resultat av upprepade revisioner av statistik om tillväxt och inflation och är i betänklig utsträckning byggt på lösan sand. [...] 
Till följd av den stora osäkerheten i dessa siffror varnar OECD uttryckligen för att använda vad man kallar statistiska konstruktioner för rangordning av länder.[...]
Trots sin osäkerhet kan tillväxtsiffrorna ge kunskap om huvuddragen i den ekonomiska utvecklingen i olika länder. Däremot är det inte meningsfullt att försöka tolka små skillnader eller förändringar. I tillväxtdebatten måste vi därför hela tiden komma ihåg att det statistiska dataunderlaget endast tillåter grova kategoriseringar, inte precisa jämförelser. "

måndag 8 november 2010

"Oljans ändlighet - ett rörligt mål!"

 Jag fortsätter veckans oljetema:)

Energimyndigheten publicerade år 2006 en rapport, "Oljans ändlighet- ett rörligt mål!"

Rapporten är på 100s och här kommer några av rapportens slutsatser: 

"   • Användningen av olja kommer enligt IEA m.fl. bedömare att under överskådlig tid globalt att öka. Oljan kommer fortsatt att dominera som drivmedel i transportsektorn.

• Den utvinnbara tillgången av olja är av en storleksordning som innebär att den i sig inte sätter någon restriktion för oljeanvändningen de närmaste 25 till 30 åren och knappast före mitten av sekelskiftet.

• Den teoretisk möjliga oljeutvinningen indikerar att oljan även vid nästa sekelskifte skulle kunna utgöra det dominerande energislaget.

• Oljetillgången består inte enbart av konventionell olja (flytande olja) utan även av okonventionell olja (olja i fast eller i gasform). De utvinnbara tillgångarna av okonventionell olja är mycket stora.

• Teknikutvecklingen medför att olja kan utvinnas i extrema miljöer (arktisk utvinning, stora havsdjup och långt ned i jordskorpan) samtidigt som utvinningsgraden för varje oljefält ökar.

• Övergången från konventionell olja till okonventionell olja har redan påbörjats. Även syntetisk olja baserad på gas börjar bli ett kommersiellt alternativ där gastillgångarna är större än marknadens behov av gas.

• Utvecklingen mot en ökad andel okonventionell olja kommer att kraftigt accelerera under kommande decennier.

• Kostnaden för att utvinna olja (långsiktig marginalkostnad) kommer att stiga från nuvarande ca 20 $/fat, men knappast över 40 $/fat.

Dagens oljepriser över 60 $/fat långsiktigt ohållbara. Ett prisintervall på mellan 30 till 40$/fat, d.v.s. den nivå som IEA utgår från förefaller vara rimlig.

• Oljeindustrin är, liksom all industri cyklisk, den knapphet på olja som gällt sedan 1999 kommer på nytt att övergå i överkapacitet och fallande priser."

Peak oil
Rapporten fortsätter:
"   Peak Oil bortser i stort sett från all okonventionell olja. Det förekommer redan en betydande utvinning av okonventionella oljor. Tillgångarna finns och det finns teknik som redan nu är ekonomisk konkurrenskraftig. Det finns ingen anledning att anta att teknikutvecklingen skulle upphöra just vid den tidpunkten där behoven att utnyttja den tillgång ökar. Tvärtom så finns anledning att förmoda att utvecklingen kommer att gå minst lika snabbt som under 1970-talet.

Tekniken har utvecklats mycket snabbt under senare år. En rad tekniska lösningar som för mindre än 10 år sedan betraktades som science fiction eller i vart fall kommersiellt omöjliga är under införande."

Geopolitik
"    Av de kända oljereserverna finns 2/3 i Mellanöstern. [...] Totalt uppgår befolkningen i samtliga energiexporterande länder till drygt 900 miljoner (ca 14 % av världens befolkning). Dessa länder svarade år 2005 för ca 70 % av den totala utvinningen. [...] Denna obalans kommer att försämras över tiden.

De internationella oljebolagen kontrollerar ungefär 30 % av världens oljeutvinning.

Dragkampen om makten över oljetillgångarna är på väg in i ett nytt skede. [...] Ryssland kommer av allt att döma välja en liknande väg som OPEC slog in på för 30 år sedan, nämligen att utnyttja sin energiexport för att utöva politisk och ekonomisk inflytande.

I länder som Kina och även Indien är det nationella oljebolag som givits uppdrag att säkra tillförsel genom att köpa upp bolag och genom att säkra koncessioner eller ”production sharing agreements” (PSA) för oljeutvinning varhelst så är möjligt.

Det går att räkna upp fler exempel som visar på att USA och IOC
[noterade internationella oljebolag] förlorar i inflytande och i kontroll över olika tänkbara oljeexporterande stater. Utvecklingen går i två riktningar. Någorlunda ekonomiskt och tekniskt utvecklade länder tar både den politiska och ekonomiska kontrollen över sin energiutvinning och energiexport, Ryssland och Venezuela är typexempel. Mindre utvecklade och mer instabila regioner som Sudan och möjligen Centralasien söker ett närmare samarbete med framförallt Kina."


----
Två andra inlägg på defensiven om olja:
Oljans framtid
Oljegiganterna

söndag 7 november 2010

oljans framtid

Aktiespararna skriver i sitt oktobernummer (nr 10 år 2010) bland annat om råolja:
"   Världens i särsklass oljetörstigaste nation är USA, som i fjol svarade för mer än en femtedel, 21,7% procent, av världskonsumtionen. [...] Ändå har USA faktiskt minskat sin oljekonsumtion med 10 procent sedan toppåret 2005 och ligger nu på samma förbrukning som 1997. 

[..] icke OECD-länder [spås stå] för hela 93 procent av den ökande konsumtionen av olja fram till 2030, enligt IEA. 
Bosse Bildoktor (bildkälla)
[..] det är betydligt svårare att skruva på kranen än att stänga av den. Under den värsta oljeprisyran 2007/2008 mäktade världen med att öka sin oljeproduktion med bara 0,4 procent. Under 2010 konsumerar världen återigen mer olja än den gamla toppnivån från 2007. Kommer utbudet verkligen att kunna hänga med efterfrågan? Troligen inte utan att priset stiger parallellt. 

[..] produktionen i befintliga fält minskar med i medeltal 9 procent per år. "
Råolja (brent) prishistoria (Bildkälla placera.nu)


Privata affärer har publicerat två artiklar om oljans framtid:
* Vad händer när oljan sinar?
* Spelet om de dyra dropparna

Några utdrag ur den första artikeln:
"   Trots den globala finanskrisen har Kina ökat sin import av olja under 2008 och 2009.

[...] Många tror att det senaste decenniets stigande oljepriser orsakas av att tillgången på olja inte längre kan tillfredsställa den ständigt ökande efterfrågan. Sedan 1950-talet har konsumtionen av olja i världen åttafaldigats, från 10 till 85 miljoner fat olja per dag. Trots ökad efterfrågan har dock världens oljeproduktion sedan 2005 slutat växa och ligger nu på cirka 85 miljoner fat per dag. Resultatet har blivit ökad konkurrens om oljan – och stigande pris, från 50 dollar 2005 till 147 dollar per fat i juli 2008. Först efter ett trefaldigande av oljepriset drogs världen ner i en kraftig lågkonjunktur.


OECD:s energiorgan International Energy Agency, IEA, har under senare tid varnat för att vi står inför en allvarlig energibrist under kommande år. Även IEA:s chefsekonom Fatih Birol har anslutit sig till uppfattningen att världen snart ser toppen i oljeproduktionen, Peak Oil.

Så länge sinande gamla oljefält har kunnat ersättas med nya fyndigheter har den totala världsproduktionen kunnat öka. Nu står vi inför en vändpunkt. Oljebolagen får allt svårare att hitta lika mycket ny olja som världen konsumerar, oljereserverna sjunker. Alla de stora oljebolagen har de senaste åren tvingats redovisa minskande reserver.


[...] Varje år minskar produktionen i de producerande fälten med 4 miljoner fat per dag. Vartannat år krävs därför ett nytillskott i storleksordningen ett nytt Saudiarabien bara för att hålla världens produktion på en konstant nivå."

Några utdrag ur artikel nr 2:
"   I Sverige används oljan framför allt för transporter. Nya företeelser som långpendling, ”just in time”-transporter, bilburen detaljhandel i köpcenter och större rörlighet har gjort oss alltmer beroende av privatbilism, lastbilstransporter och flygtrafik. Många tar för givet att denna utveckling kommer att kunna fortsätta. Fortfarande görs miljardinvesteringar som bygger på att energin ska fortsätta flöda. Lastbilstrafiken inom EU beräknas öka med en tredjedel under kommande år, nya köpcenter byggs på löpande band runt våra städer. I Stockholm satsas på Förbifart Stockholm för många miljarder."

Oljebolag ser helt klart intressanta ut i mina ögon, särskilt med tanke på de låga värderingarna. Även om utbudet kommer minska i framtiden (peak oil) tror jag att oljan kommer fortsätta spela en viktig roll i många år till.

----
Två andra inlägg på defensiven om olja:

Oljans ändlighet
Oljegiganterna

lördag 6 november 2010

Analys av Boliden : lovande men riskabel

Allmänt om bolag
Boliden är ett metallföretag vars verksamhet omfattar prospektering, gruvor, smältverk och återvinning. Bolaget inriktar sig huvudsakligen mot zink och koppar, men man framställer även bly, guld och silver.

Bolaget har ingen större ägare. 

Metallpriser är som vi ser i grafen nedan extremt volatila. Med konjunkturnedgångar rasar priserna. Kopparpriset gick exempelvis ner från drygt 8000 till 3000 inom några månader hösten 08 (en nedgång på mer än 60%). Sedan dess har priserna återhämtat sig och är idag ungefär som innan finanskrisen.

Koppar (blå) och Zink (grå) prisutveckling (Placera.nu bildkälla)
I aktiespararnas näst senaste tidning (nummer 10, oktober) står det mycket om Boliden. Här kommer några utdrag ur en intervju med VD Lennart Evrell:
"   Hur illa ute var Boliden vintern 2008/2009? Rykten gick om nyemission. Du har själv beskrivit läget som "   ruggigt "   .
- Det gick inte så långt att vi bröt våra lånevillkor. Hade krisen fortsatt kunde det ha blivit riktigt jobbigt.


[..] Vi har gjort upp med idén om att vi ska vara en jämn utdelare; det är inte bra för vårt företag. Vi vill dela ut mycket när det går bra, och vi vill snåla på alla kostnader när det går dåligt. Dåliga tider sammanfaller ofta med de bästa investeringsmöjligheterna, och vi kan då skapa stora värden om vi inte ger stora utdelningar just då.

För skuldsättningsgraden är målet 20 procent vid högkonjunktur för att vi ska ha en robusthet i följande lågkonjunktur och möjligheter till förvärv. [...] Organisk tillväxt är dock viktigast. "
Precis som aktiespararna skriver missar Boliden sitt egna kapitalmål rätt grovt, de har ganska stor skuldsättning (se nedan).

Aktiespararna skriver vidare om Bolidens kris vid milleniumskiftet. De intervjuar Carl Bennet, dåvarande styrelsemedlem:
"   Vi var tre timmar från konkurs, tre timmar ifrån att bankerna hade sagt upp krediterna och Boliden ställt in betalningarna."
Aktiespararna (mycket reklam för dem i detta inlägg:)) gör även en analys av Boliden. Några utdrag:
"   Bolidens lönsamhet beror till stor del på tillväxten i den globala industriproduktionen och prisutvecklingen på basmetaller.

[...] Under de tio senaste åren har framför allt Kina ökat efterfrågan på basmetaller kraftigt, och under 2009 var landets konsumtion av koppar och zink för första gången större än motsvarande förbrukning i Europa och Nordamerika tillsammans. Utvecklingen i Kina kommer att följas av många andra utvecklingsländer, vilket med stor sannolikhet betyder fortsatt hög efterfrågan på basmetaller. [...] Ett rimligt antagande är också att de bästa fyndigheterna redan är exploaterade. "
Aktiespararna om koppar:
"   [...] kineserna står för hela 39% av världskonsumtionen. [...] Precis som med råoljan finns för kopparn en tilltagande oro för huruvida marknaden ska klara att tillgodose världens, och framför allt Kinas, hunger efter metallen."
I Bolidens årsredovisning står:
"  Bolidens huvudmetaller – zink och koppar – används främst inom byggnads- och fordonsindustrierna med tonvikt på infrastruktur. Förbrukningen av dessa metaller har nära nog fördubblats under de senaste 25 åren och tillväxten kommer att fortsätta i takt med att levnadsstandarden i världen förbättras.

[..] Konsumtionen av basmetaller per person (per capita) är hög i mogna ekonomier som dock minskar sin andel av världens förbrukning. Ökat ekonomiskt välstånd i Kina, Indien och övriga Asien medför att förbrukningen av basmetaller i dessa delar av världen ökar per capita och alltmer dominerar världens förbrukning."

Operationella segment
Boliden delar upp sin verksamhet i två delar: Gruvor respektive smältverk. Mycket av gruvornas produktion går till de egna smältverken (över 80% år 2009). År 2009 stod gruvorna för 24% av omsättningen (smältverk resterande 76%) medan gruvorna stod för 60% av vinsten.

Gruvor: prospektering, gruvbrytning och anrikning i Sverige och Irland. 
"   Boliden är en av världens tio största gruvaktörer inom zink. [...] Boliden en mindre gruvaktör globalt sett inom koppar. "

Smältverk: förädlar både metallkoncentrat och sekundärmaterial till högkvalitativa bas- och ädelmetaller
En i mina ögon lovande del i Bolidens verksamhet är återvinning:
"   Datorer, mobiltelefoner och annan elektronik innehåller värdefulla metaller som kan återvinnas. Innehållet av guld, silver och andra metaller innebär att en väl fungerande återvinning är lönsam – både miljömässigt och ekonomiskt."
Kombinationen av ökad efterfrågan på metaller och allt dyrare gruvproduktion (pga att de bästa platserna är exploaterade) bör göra återvinning allt mer intressant.

Geografisk spridning
Boliden har ett gruvområde i Irland och tre i Sverige. Därutöver har bolaget 5 smältverk (zink- koppar- respektive blysmältverk).

96% av 2009 års försäljning skedde inom Europa (men utvecklingsländernas efterfrågan bör höja priserna globalt. )

Historik






















Enorm förlust år 2001 (något som inte framgår av grafen ovan är att bolaget hade en ännu större förlust 2000). Därefter skakig vinstutveckling utan tydlig trend. Bara haft utdelningar sen 2005.

Årlig tillväxt (bedömning utifrån historik)  
Vinsterna är ner ca 8% per år sen 2004 enligt mina mått (jag jämför 07/08/09 med 04/05/06). Omsättningen ökade kraftigt mellan 2005 och 2006 för att sedan varit långsamt vikande.

Värdering (baserat på priset 120kr)
Direktavkastning: 2,5% på 2009 års utdelning (dock höjt utdelningen innevarande år)
Utdelningsandel:  33%

P/E (3år):                      13,9
P/E (2009):                  13,1
Earnings power (6år):  8,3%

P/B exklusive goodwill:  2,5

Finansiell ställning (utgången av 2009)
Balanslikviditet:                          1,8
Soliditet (ex goodwill):               39
Räntetäckningsgrad:     ca 14 år 2009 men bara 3 för 2008.

Jag kan tycka att finanserna är ganska svaga för en så extremt volatil bransch.

Q1Q2Q3 2010 vs 2009
Resultat per aktie +33%
Omsättning  +35%

Schysst 2010!

Liknande bolag
Jag har bara tittat på ett annat gruvbolag; amerikanska BHP Billiton, som är det största noterade gruvbolaget i världen. PE på 2009 års vinst är runt 20, alltså betydligt dyrare än Boliden. Dock ser BHP betydligt stabilare ut med vinster och utdelningar sen 2001. Även starkare finanser, räntetäckningen år 2009 är 24.
 
Bedömning 
Jag var på vippen att köpa aktier i Boliden i våras. Spännande bransch som verkar ha framtiden för sig. På den tiden var Bolidens PE ca 10. Jag ville dock se en ännu lägre värdering på grund av bolagets skakiga historik, svaga historiska tillväxt samt relativt svaga finanser. Jag saknar även en långsiktig majoritetsägare hos Boliden. Sedan dess är aktien upp ca 30% och eftersom min inställning inte förändrats fortsätter jag stå utanför.


Om man vill ha exponering mot råvarusektorn tycker jag oljegiganterna ser intressantare ut än Boliden.

------Länkar om Boliden:

Mail vid nytt inlägg