söndag 31 oktober 2010

"Tråkiga aktier vinner i längden"

En artikel från aktiespararna helt i min smak! :)

""Aktier ska köpas som man köper grönsaker, inte parfym” sa den skickliga investeraren Benjamin Graham. Precis som man beter sig i grönsaksdisken tyckte Graham att man skulle agera på aktiemarknaden – är äpplena orimligt dyra eller av dålig kvalitet så väljer man självklart någon annan frukt."
Jag skulle lägga till; köp det rejäla och tillförlitliga, inte det senaste och glamorösaste. 
Tänk grönsaksinköp! (Bildkälla)
 Aktiestinsen
"Ett klart lysande exempel på en investerare som har lyckats väl är ”Aktiestinsen”. Under sina femtio år på SJ fick Lennart Israelsson sammanlagt ungefär 825 000 kronor i lönekuverten. Men tack vare sin småländska sparsamhet och investeringar på börsen har han nu som 90-åring en aktieportfölj värd över 100 miljoner kronor. Han har varit med om flera upp- och nedgångar under sin tid som aktiesparare, men det verkar inte ha påverkat hans handlande nämnvärt.
– Min strategi har alltid varit att köpa lågt värderade aktier och sedan inte sälja dem. Sedan gör ränta på ränta-effekten jobbet. Man behöver inte ta onödiga risker eller försöka pricka in bottnar och toppar med kortsiktiga affärer, förklarar Lennart Israelsson."
 
Skön gubbe det där. Han krånglar inte till det utan köper rejäla bolag, gärna inom industri, och behåller dessa i decennier. Liknar Warren Buffets investerarstil en del. Det behövs inga avancerade kunskaper eller överdrivet med tid (du hinner jobba som tågkonduktör). Sunt förnuft, enkla värderingskriterier och långsiktighet räcker.

"Aktiestinsen investerar i aktier som har:
Hög utdelning (helst över 3 procent)
Högre vinst per aktie än utdelning, det tyder på att utdelningen framöver kan höjas eftersom vinsterna som inte delas ut finns kvar i företaget
Lågt värderad substans
Lågt P/E-tal
Stabil verksamhet
"


En längre artikel om aktiestinsen från aktiespararna.
" -De säger att jag är omodern och gammalmodig, skrockar han. Men i regel pratar de strunt. Inte är de rika heller. Det är jag."

"Lennart Israelsson har idag 60 års erfarenhet av aktiemarknaden, och han har varit med om fler bubblor och krascher än de flesta andra. Ett viktigt nyckelord för honom är långsiktighet. Ibland tar det ett tag innan ett företags verkliga värde syns i aktiekursen. Men på lång sikt finns ett starkt samband mellan vad som sker i företaget och hur aktiekursen utvecklas. "

" -Folk verkar bara vilja köpa aktier när det är dyrt, säger han. Och sen, när det är billigt, är det ingen som vågar.
[..] Ett allmänt råd från Lennart Israelsson är att köpa när ingen vågar äga aktier och att sälja när alla tror att det är riskfritt att äga aktier. "

Klargörande för utländska läsare:) :
SJ is a train company.
Småland is a part of Sweden known for its stinginess.



lördag 30 oktober 2010

The superinvestors of Graham-and-Doddsville

Jag fortsätter dagen med mer Buffett:) Jag är inte särskilt vetenskaplig då jag använder Wikipedia som källa.. orkar dock inte leta i någon bok och har läst allt förut.

Buffett skrev 1984 en mycket känd artikel om hypotesen kring den effektiva marknaden. Wikipedia återger:
"   If the markets are efficient, then no one can beat the market in the long run; an apparent long-term success can happen by pure chance only.  However, argues Buffett, if a substantial share of these long-term winners belong to a group of value investing adherents, and they operate independently of each other then their success is more than a lottery win; it is a triumph of the right strategy."

Buffett presenterade nio framgångsrika fonder. Sju "investment partnerships" och två pensionsbolag:
"  [the ] seven investment partnerships have demonstrated average long-term returns with a double-digit lead over market average. Pension funds, bound to more conservative portfolio mix, showed 5% and 8% lead."

"  Buffett takes special care to explain that the nine funds have little in common except the value strategy and personal connections to himself."   Seth Klarman:"   Buffett's argument has never, to my knowledge, been addressed by the efficient-market theorists; they evidently prefer to continue to prove in theory what was refuted in practice"

Wikipedia fortsätter:
"   [...]A significant share of [academic] references simply rebutt Buffett's statements or reduce his own success to pure luck and probability theory. William Sharpe (1995) called him "a three-sigma event" (1 in 370), Michael Lewis (1989) a "big winner produced by a random game"

Mina egna erfarenheter från universitetet är att man fokuserar helt på vackra modeller som ser rimliga ut i teorin. Exempelvis CAPM: 
CAPM, en vacker formel (bildkälla)




Förväntad avkastning hos tillgång= (Riskfri ränta) + Beta* (Förväntad marknadsavkastning
 - riskfri ränta)  


För aktier är Beta är ett mått på hur mycket aktien har rört sig jämfört med börsen historiskt sett. Beta=1 innebär att aktien rört sig lika mycket som börsen medan Beta på 2 innebär att aktien rör sig dubbelt så mycket som börsen. Jag ger inte mycket för CAPM. Desto mer en aktie faller desto större blir beta (och risken). Mer rimligtvis minskar risken (allt annat lika) när priset går ner. 

Graham för i sin bok The Intelligent investor ett resonemang kring risk och avkastning. Han tycker inte att sambandet är så starkt som många verkar tycka. En aktie med överdrivet pris har hög risk (nersida) men låg potentiell avkastning (allt är inprisat).  För att CAPM ska hålla måste aktierna vara rationellt prissatta och ha samma riskavvägda avkastning.

Jag har läst ett par undersökningar som visar att CAPM inte fungerar empiriskt. Modellen är vacker i teorin men funkar inte i verkligheten.

Sköna citat av Warren Buffett


Warren Buffet är en riktig citatmaskin. Underhållande, träffande och tänkvärda. Här är några citat tagna från Wikipedia

Om flockbeteende: 
  • "   You only find out who is swimming naked when the tide goes out."
Roligt men sant citat:) Det är lätt att vara kaxig när börsen rusar. Det är först i kärva tider som agnarna skiljs från vetet.
  • "   You're neither right nor wrong because other people agree with you. You're right because your facts are right and your reasoning is right—and that's the only thing that makes you right. And if your facts and reasoning are right, you don't have to worry about anybody else."
Tänkvärt citat. Bara för att en aktie går upp behöver det inte betyda att du gjorde ett bra beslut vid köptillfället. Och tvärtom.   

  • Investors should remember that excitement and expenses are their enemies. And if they insist on trying to time their participation in equities, they should try to be fearful when others are greedy and greedy when others are fearful.
  • " The most important quality for an investor is temperament, not intellect."
Det gäller att hålla känslorna i styr och inte dras med flockens överdrivna optimism eller pessimism.









Om markettiming 
  • The most common cause of low prices is pessimism - some times pervasive, some times specific to a company or industry. We want to do business in such an environment, not because we like pessimism but because we like the prices it produces. It's optimism that is the enemy of the rational buyer.
  • The future is never clear, and you pay a very high price in the stock market for a cheery consensus. Uncertainty is the friend of the buyer of long-term values 
Buffet gillar bearmarkets. Inte för att han är masochistisk utan för de erbjuder schyssta priser. När dimmorna har skingrats och makron ser ljusare ut har priserna redan rusat.
  • If you expect to be a net saver during the next 5 years, should you hope for a higher or lower stock market during that period?"Many investors get this one wrong. Even though they are going to be net buyers of stocks for many years to come, they are elated when stock prices rise and depressed when they fall."This reaction makes no sense. Only those who will be sellers of equities in the near future should be happy at seeing stocks rise. Prospective purchasers should much prefer sinking prices. 
Är man långsiktig och nettoköpare är fallande priser bara bra, visst man blöder på kort sikt men det ger tillfälle att köpa företag billigare. På sikt kommer belöningen. 

  • The speed at which a business success is recognized, furthermore, is not that important as long as the company's intrinsic value is increasing at a satisfactory rate. In fact, delayed recognition can be an advantage: It may give us the chance to buy more of a good thing at a bargain price.
Håller med, jag tycker det är lite jobbigt att Castellum har rusat så mycket senaste halvåret (typ 30%). Att gå in i aktien idag ger inte alls samma säkerhetsmarginal som i våras. 
  • Investors making purchases in an overheated market need to recognize that it may often take an extended period for the value of even an outstanding company to catch up with the price they paid.
Priset man betalar är avgörande för avkastningen. Företaget kan generera vinster och växa men om priset är orimligt högt kommer aktiens avkastning bli därefter.

Warren Buffet: vägleds av ödmjukhet och sunt förnuft
(bildkälla)



Sparfilosofi
  • It's far better to buy a wonderful company at a fair price than a fair company at a wonderful price.
Kanske det kändaste Buffet citatet. Hans förespråkar "great company"-approach. 

  • The basic ideas of investing are to look at stocks as business, use the market's fluctuations to your advantage, and seek a margin of safety. That’s what Ben Graham taught us. A hundred years from now they will still be the cornerstones of investing. 
En klockren sammanfattning av en sund investerarstrategi.


  • The key to investing is not assessing how much an industry is going to affect society, or how much it will grow, but rather determining the competitive advantage of any given company and, above all, the durability of that advantage.
Håll analyser på bottom-up nivå. Fokusera på vad företaget gör bättre än konkurrenterna. 

  • We don't get paid for activity, just for being right. As to how long we'll wait, we'll wait indefinitely.
Ingen momentumstrategi där inte!:) Jag tror att portföljomsättning och avkastning i regel är negativt korrelerade.

  • We believe that a policy of portfolio concentration may well decrease risk if it raises, as it should, both the intensity with which an investor thinks about a business and the comfort-level he must feel with its economic characteristics before buying into it. 
Många fonder har överdriven diversifiering med hundratals aktier. Enligt ekonomisk teori är diversifiering en "gratis lunch", högre avkastning till lägre risk. Om man tror på stockpicking är det svårare att se. Det verkar rimligare att satsa på sina bästa ideer än att slänga in en massa bolag man inte har koll på. (Även Graham förespråkar "adequate but not excessive diversification") Som småsparare kan det kanske vara lagom med 10-30 bolag i skiftande branscher.
  • We've long felt that the only value of stock forecasters is to make fortune tellers look good. Even now, Charlie and I continue to believe that short-term market forecasts are poison and should be kept locked up in a safe place, away from children and also from grown-ups who behave in the market like children.
  • Ben's Mr. Market allegory may seem out-of-date in today's investment world, in which most professionals and academicians talk of efficient markets, dynamic hedging and betas. Their interest in such matters is understandable, since techniques shrouded in mystery clearly have value to the purveyor of investment advice. After all, what witch doctor has ever achieved fame and fortune by simply advising 'Take two aspirins'?  
Ord och inga visor!
  • [...] In the stock market you don't base your decisions on what the market is doing, but on what you think is rational….Bridge is about weighing gain/loss ratios. You're doing calculations all the time.   
Viktigt citat, investeringar handlar om att väga risk/rewards mot varandra.


Jag måste passa på och tipsa om en bok: "The essays of Warren Buffett: Lessons for corporate america", skriven av Lawrence A. Cunningham. Det är en slags samling av Buffetts brev till aktieägarna där uppdelningen sker efter ämne. Ett kapitel heter t.ex. "Alternatives to common stock".

PS: 4020 har lanserat en ny version av börsdata idag. Sidan är ännu "beta" (saknas t.ex. nyckeltal för balansräkningar) men det ser riktigt riktigt lovande ut.

torsdag 28 oktober 2010

"Du - en ofrivillig valutaspekulant"

Fick hem tidningen Affärsvärlden idag (fick något prova-på erbjudande från Aktiespararna). Av 100 sidor var det tyvärr bara en  artikel som fångade mitt intresse (men den var å andra sidan riktigt bra). Här kommer några citat:

"Som sparare [i utländska aktier eller fonder] tar du alltså inte bara en aktierisk. Du tar även en valutarisk. Normalt är rörelserna så små att det inte är ett kännbart problem. De senaste två åren har inte varit normala.

[...] Traditionellt har det inte ansetts vara värt priset att "hedga" kronan, att via terminer försäkra sig om en framtida växelkurs. Den historiska standardavvikelsen i valutasvängningarna har varit låg. [..] Det har hittills kostat mer än det smakat att säkra valutakurserna. Valutarisken har samtidigt vägts mot den minskade risken en global placeringsstrategi ger.

[...] För dig som sparar långsiktigt och i jämn takt är valutarörelser underordnade. Så länge det inte sker en fundamental förändring av valutornas snittvärde, så får en månadssparare en neutral växlingskurs.
 

[...] Valutaspekulation är inget för veklingar. Att spekulera i långsiktiga valutarörelser är ökänt svårt."

(Bildkälla)
 För någon månad sen skrev jag ett inlägg där jag kom fram till liknande slutsats; valutarisken är värd att ta för att få tillgång till ett större utbud aktier. Det är för komplicerat och svårt för en småsparare att hålla på med valutor. Så länge sparandet sker regelbundet och långsiktigt bör inte valutarisken bli allt för betydande.

Jag tycker man kan använda liknande resonemang på valutor som råvaror; de ger ingen löpande avkastning och är extremt svårbedömda. Samtidigt har till och med Warren Buffet börjat med valutor  (var det 2003?). Han befarade (korrekt) en försvagad dollar. Jag tror att dollarförsvagningen kan fortsätta, ser inte tryggt ut med USAs budget- handels- och sparunderskott (länk till dokumentär). Dollarn hålls uppe av att det är en världsvaluta samt att Kina stödköper dollar för att stödja sin export.

En försvagad dollar skulle göra att mina amerikanska aktier blir mindre värda i sek. Men jag tycker absolut det är värt en viss valutarisk att få tillgång till amerikanska kvalitetsbolag med attraktiv värdering. På lång sikt kommer valutarisken antagligen inte ha så stor betydelse, inte i jämförelse med värdestegringarna.

tisdag 26 oktober 2010

Kostsamma fondbyten samt en soffa som fått hävstång

Det här inlägget riktar sig främst till svenska läsare då det handlar om svenska pensionssystemet PPM. Läsare från utlandet kan med gott samvete ignorera detta inlägg:) 

Kostsamma fondbyten
Bloggaren stockman skrev igår om de stora problem PPM fått med de svallvågor som uppstår med massbyten:

"Något som växt mycket idag är att man kan överlåta sitt PPM sparande till en förvaltare som mot en kostnad omplacerar dina pengar mellan olika fonder med förhoppningen om att på så sätt ge god avkastning. Ett antal förvaltare har varit mycket framgångsrika, andra har inte skapat mycket värde.

De allra flesta PPM förvaltare är idag är idag vad man skulle kunna säga momentumstyrda dvs de väljer de fonder som idag går bra. Här börjar då problemen. Det har nämligen visat sig att väldigt mycket pengar mer eller mindre förvaltas på samma sätt i samma fonder. Omväxlingsvis in och ut ur olika samma fonder. Ett antal fonder har på detta sätt ena veckan fått se enorma insättningar i relation till fondkapitalet för att nästa vecka få lika stora uttag. 


[...] aktiva placerare skapar kostnader för passiva placerare. Dels inom fonderna där fondernas kostnader för att hantera likviditetsflöden blir större än normalt med t.e.x högre courtagekostnader och negativa mer eller mindre panikartade tvångsförsäljningar av aktier för att hantera uttag ur fonderna. De aktivas kostnader drabbar också PPM centrala administration som totalt sett får ökade kostnader. Kostnader alla tvingas dela kollektivt vare sig man byter fonder eller inte."


defensiven kommenterar:
En lösning skulle ju som du säger vara att ha ett maximalt antal fondbyten per år och därefter ta ut avgift. Jag tror det till och med vore bra för de flesta. Momentumstrategier är enligt min syn en extremt riskabel och kortsiktig strategi, inte passande för pensionssparande. Det sista vi vill är att finansvalpar spelar bort Svenssons hårt förvärvade slantar. Pensionssparande (såväl som privatsparande) borde förlita sig mer på ränta och ränta och aktiemarknadens förmåga att växa på sikt.

"Riskabelt när soffan får hävstång" 
Jag tycker att de förändringar som gjorts av PPMs såfaportföljer (för de som inte vill välja aktivt) är alldeles för aggressiva.

Privata affärer skrev för ca ett halvår sen:
"Mer än 2,5 miljoner svenskar har aldrig valt fonder för sitt PPM-sparande. [...] Snart läggs Premiesparfonden ned och soffliggarna flyttas till en typ av generationsfond som kallas Såfa [...] Såfa består av en global indexfond med hävstång, som gör att den ska hålla en standardavvikelse på 24 procent. Det motsvarar risken för en bred tillväxtmarknadsfond. I börsuppgång kommer den att rusa, i nedgång kommer den att rasa.

Pensionssparare som är 55 år och yngre får den högsta risken. Sedan börjar en årsvis nedtrappning, men vid 75 års ålder har den passiva spararen fortfarande en aktieexponering på 50 procent.

[...] staten ger de passiva spararna hävstång. Det är riskabelt att belåna index och jag tvivlar på att finansiell ingenjörskonst verkligen passar den breda allmänheten. [...] Om Såfa faller hårt vid en ny börskrasch lär det bli ett ramaskri. Räkna med tuffa anklagelser om att staten spekulerar med spararnas pensionspengar." 


Att fortfarande ha 50% aktier vid 75 års ålder är oförståeligt. Livslängden i Sverige är ca 80år. Uppenbar risk att pengarna försvinner i börsras samtidigt som tiden till återhämtning saknas.

Att ge passiva sparare hävstång så att risken blir betydligt högre än världsindex är också helt fel enligt mig. Har svårt att se att detta skulle få stöd av ointresserade svenssons. Det sista vi vill är att skrämma iväg folk från aktiesparande. På så lång sikt som pensionssparande är aktier det den bästa sparformen. Men det räcker så,  komplicerade finansiella instrument är inte nödvändiga.

"Smala fonder främst intressanta för kortsiktig spekulation"


Svenska versionen av morningstar skriver väldigt få artiklar men de få som görs är av hög kvalitet. Idag kom nr 9 , "Branschfonder", i en serie om olika fondtyper. Jag håller helt med artikelns resonemang (dock med förbehållet att sverigefonder kan vara en rätt bra ingrediens i en portfölj). Här är några utdrag:

"Fonder som enbart köper aktier i börsbolag i en viss bransch är alltså inte populära, men ändå ett lite mer vettigt alternativ för fondsparare än landfonder, som enbart köper aktier som är börsnoterade i ett visst land. [...] skillnaden är att noteringen på en viss börs inte alls ger samma tydliga koppling till den ekonomiska utvecklingen i just det landet. Dessutom har många länder en egen valuta, vilket ger en extra risk. [...] På Stockholmsbörsen finns till exempel många stora börsföretag som har merparten av både tillverkning och försäljning i andra länder. Tydligast exempel är globala koncerner som SKF och Electrolux. På samma sätt finns det även i andra delar av världen många multinationella företag som av historiska skäl råkar vara registrerade och börsnoterade i ett litet land. 

[...] jag misstänker att de flesta människor inte ens är medvetna om hur komplexa prognoser som egentligen krävs för att på ett seriöst sätt spå vilket lands aktiebörs som i framtiden kommer att ge högst avkastning. Det räcker inte med att ett land eller bransch växer snabbt, det krävs även till exempel att andelen nya konkurrenter är liten, att majoriteten av övriga investerare har underskattat möjligheterna och att varken skatteregler eller produktionskostnader försämras.

[...] De som letar fonder som ger chans till hög avkastning har lockats av att många landfonder har stigit kraftigt. Slutligen är det nog enklare att känslomässigt fastna för ett land baserat på vilseledande argument (typ ”Kina har världens största befolkning, alltså kommer deras aktiemarknad att bli störst”).

[...] Men i övrigt är smala fonder främst intressanta för kortsiktig spekulation, när aktiva fondsparare försöker gissa rätt om den globala börsutvecklingen den närmaste månaden. Däremot visar erfarenheten att vanliga småsparare i snitt lyckas dåligt med att pricka rätt långsiktigt. Då drabbas de även av att specialiserade land- och branschfonder ofta har högre årsavgifter.

 [...] De senaste åren har intresset varit störst för de branscher där aktiekurserna har stigit mest, främst guldgruvor, andra råvaror, energi och miljöteknik. Många fondsparare ser aktiemarknaden som ett spel och spekulerar med hjälp av hemsnickrade teorier. Men erfarenheten visar att alla branscher har cykler där stigande efterfrågan och höga vinster efter några år lockar till sig investeringar, konkurrenter och alternativa lösningar. Därför är det farligt att dra ut dagens trender för långt in i framtiden, det visade IT-bubblan tydligt. Den som letar i historien upptäcker att både järnvägen, elektriciteten och bilen lockade till liknande intresse för en viss bransch – följt av en stor andel konkurser."

måndag 25 oktober 2010

"Handelsbanken säkrast i världen"

Dagens industri skriver:
"Handelsbanken är världens säkraste bank. I alla fall att döma av priset för att skydda sig mot att banken ställer in betalningarna.[...]
Ett exempel på bankens försiktighet är att vd Pär Boman i samband med den senaste kvartalsrapporten gjorde klart att han vill avvakta hur marknaden tolkar de nya kapitaltäckningsreglerna för banker, som Handelsbanken uppfyller med råge, innan han gör några utfästelser om ökad utdelning till aktieägarna.

Sådant gillar skuldinvesterare. Den försiktiga profilen gjorde att Handelsbanken i mars 2009 blev första europeiska bank att emittera obligationer på euromarknaden för företagsobligationer efter finanskrisens mest akuta fas. Handelsbanken har länge haft en låg CDS-spread, det vill säga att kostnaden varit låg för att försäkra sig mot att banken ställer in betalningarna. Periodvis under finanskrisen, när oron för Baltikum var som värst, var den till och med lägre än för svenska staten."
Banken klarar sina egna kapitalmål hur lätt som helst så många förväntar sig extrautdelningar. Boman vill dock inte förhasta sig. Det gör han rätt i. Det är som att marknaden har glömt finanskrisen och att tre av fyra storbanker behövde nyemission. Marknaden önskar sig större utdelningar men en trygg finansiering och rimlig riskexponering är det viktigaste för en bank.

Defensiven likes.

Telia har många nöjda kunder

Svensk kvalitetsindex har gjort en rapport över kundnöjdhet i Tele- och datakombranschen som släpptes idag. Jag kan börja med att sammanfatta att Telia/Halebop är populärast hos kunderna i hela 7 av 9 kategorier. Starkt. Att kunna ge en bättre tjänst än konkurrenterna är en stor konkurrensfördel och möjliggör högre prissättning och/eller lojalare kunder.

Telia underpresterar i ett segment; "Bredband/internetuppkoppling , företag" där man enligt kunderna inte levererar tillräckligt bra servicekvalitet, dessutom är priset för högt sett till tjänstens värde.

Kundnöjdhet mobiltelefoni , privat
Halebop har för andra året i rad nöjdast kunder (följt av Telia andra året i rad) inom detta segment. Halebop ingår i teliakoncernen men har ett eget varumärke (Halebop riktar sig mot ungdomar).
1) Halebop 74 (73)
2) Telia 73 (72)
3) Comviq/Tele2 71 (69)
Glädjande att Telia och Halebop är i toppen och även ökar kundnöjdheten.

 Kundnöjdhet mobiltelefoni , företag 
1) Telia 70 (69)
2) Branschen 66 (65)
Telia är klart ledande, det enda bolag som slår snittet.

----
För övriga segment redovisar SKI inga exakta siffror, däremot en graf över rangordning. Går ni i rapporten är det lättare att se hur skillnaderna ser ut.

Kundnöjdhet fast telefoni, privat
1) Telia
2) Tele2
3) Branschen

Kundnöjdhet fast telefoni, företag
1) Telia
2) Branschen

Kundnöjdhet Bredband/Internetuppkoppling , privat
 Inga skillnader i rangordning sen 2009.
1) Telia
2) Bredbandsbolaget
3) "Annan"
Tele2 och Comhem klart sämre än snittet. Comhems bredband har jag hört mycket dåligt om så det var väl ingen överraskning..

Kundnöjdhet Bredband/internetuppkoppling , företag
1) "Annan"
2) Bredbandsbolaget
3) Branschen
Telia sämst av bolagen 2010 och näst sämst 2009.När SKI bryter upp kundnöjdheten ser vi att Telia främst misslyckas i "Servicekvalitet" och "Prisvärde".

Kundnöjdhet mobilt bredband , privat
1) Telia
2) "3"
3) Branschen

Kundnöjdhet mobilt bredband , företag
1) Telia
2) Branschen
Telia är klart ledande, det enda bolag som slår snittet.

Kundnöjdhet digital-tv ,privat
1) Boxer
2) Telia

"Den nya guldruschen"

Affärsvärlden har skrivit en artikel om guldrallyt. Äntligen lite kritisk tänkande från journalisterna kring rallyt. Några utvalda stycken:
"Guld har ju egenheten att det inte ger någon ränta eller direktavkastning, utan en investering bygger på antagandet att priset ska stiga. 

(Bildkälla)
Efter de senaste årens guldrally, upp över 200 procent, är det lätt att bli fartblind. I ett längre perspektiv har det inte varit en lika bra investering. Sedan januari 1979 har guldpriset stigit med 480 procent medan den globala aktiemarknaden har stigit 868 procent (MSCI The World Index, båda i dollar). Den riktigt långa historiken är ännu sämre. En dollar som investerades i guld år 1801 var värd 0,98 dollar 200 år senare, justerat för inflationen. Samma dollar investerad i amerikanska aktier har vuxit till 599 605 dollar.

Är det då en bubbla som bildas nu? Ja, visst är det så. Problemet är bara att det kan ta tid innan den spricker och innan det sker kan priset fortsätta upp en bra bit. Det finns en underliggande trend i efterfrågan som bygger på att befolkningen i tillväxtmarknader som Indien och Kina köper alltmer smycken efter hand som de får det bättre ställt. Risken för tillfälliga bakslag borde dock vara ganska stor, och att i dag köpa fysiskt guld eller investera i guldprisrelaterade finansiella instrument överlåter vi till de spekulativa placerarna."
Ett sånt här resonemang saknas i aktiespararnas senaste tidning (temanummer om råvaror) som i det närmaste är helt okritiskt till råvaror. Måste bara citera Warren Buffets kloka ord igen (källa):
"Skulle man ta allt guld som någonsin brutits skulle det räcka till en kub 20x20x20 meter stor. För den summan skulle man kunna köpa all jordbruksmark i hela USA. Plus tio stycken Exxon Mobil. Och även ha en triljon dollar över. Eller alltså den här stora klumpen metall.
– Vad skulle du välja? Vilket kommer att producera störst värde?"

TeliaSonera : Q3 och intressebolag

Idag kom Telias Q3. Känns som att man blivit översvämmad av kvartalsrapporter senaste veckorna:)

Kvartal 3) 
Omsättning               -1%
Nettoresultat           +14%

Telia har under kvartalet investerat nästan 3 miljarder kronor i infrastruktur. Bolaget verkar ju i en mycket kapitalintensiv verksamhet. Stora investeringar är nödvändiga.

Antalet abonnemang har ökat med ca 3%: 
"Antalet abonnemang ökade under kvartalet med 4,2 miljoner varav 2,0 miljoner
nya abonnemang i de konsoliderade verksamheterna och 2,2 miljoner i intressebolagen,
till totalt 156,6 miljoner."
Vi ser att intressebolagen är viktiga. Nedan skriver jag lite mer om detta.

VD Lars Nyberg i rapporten:
"Efterfrågan på smartphones i Norden lyfter våra intäkter från mobildata och hårdvaruförsäljning. Idag köper sju av tio kunder i Sverige en smartphone vilket ger högre användande och genomsnittlig intäkt per användare.[...]

I Uzbekistan och Nepal i Eurasien har vi, sedan vi förvärvade verksamheterna 2007 och
2008, investerat ansenliga summor för att bygga mobilnät med hög kvalitet och vi kan nu se resultatet av dessa satsningar. Både Ucell och Ncell rapporterar rekordhög abonnemangstillväxt och gapet till marknadsledaren i respektive land krymper.
Nyberg fortsätter (för TT):
"Titta på tillväxten. Det blir bättre för varje kvartal. I lokala valutor ökade vi med 4,3 procent. Och vi gör det bästa resultatet någonsin, historiskt sett. 
Vi är beroende av konjunkturen. Det är en stark korrelation mellan BNP och tillväxt i vår omsättning. Jag önskar att jag visste hur den [konjunkturen] skulle gå, men vi är försiktiga."
Nyberg fortsätter (för e24): 
"Tillväxten kommer till stor del från Centralasien och den organiska tillväxten där uppgick 18 jämfört med för ett år sedan.Någon risk med tillväxtens geografiska fördelning ser Lars Nyberg samtidigt inte och betonar att den i de här länderna drivs av att fler och fler människor använder mobiltelefoner, vilket med största sannolikhet även framöver kommer att vara trenden.
– Jag tror att vi kommer att se den utveckling vi sett i Sverige de senaste 25 åren där också, bara att den kommer att gå mycket fortare, säger Lars Nyberg. 
För att belysa  omfattningen av tillväxten tar han Uzbekistan och Nepal som exempel.
Till Uzekistan kom Telia Sonera 2007 och på tre år har penetrationen stigit från 54 procent till 84 procent av befolkningen. På tre år Telia Soneras användare växt till 6 miljoner. I Nepal har marknaden sedan 2008 växt från 45 procents penetration till 73 procent samtidigt som Telia Sonera gått från 1,7 till 3,4 miljoner användare."

e24 har en mer kritisk syn
"Det är många företag som sparat sig till större vinster och det är först när tillväxten tar rejäl fart som man får utväxling på besparingarna. Men så länge alla sparar måste man fråga sig om tillväxt kan komma ur tomma intet.

Telia Sonera investerade ”bara” 2,9 miljarder kronor under det gångna kvartalet, vilket var 1 miljard mindre än prognoserna. Dessutom sänks prognosen för investeringarna i förhållande till nettoomsättningen från 14-15 procent till 13,5 procent. Lägre investeringar betyder, åtminstone i det längre perspektivet, lägre tillväxt."
Q1Q2Q3)
Omsättning         -2%
Nettoresultat      +12%

Defensivens syn på Q3

Rapporten slår analytikernas förväntningar och aktien är upp ca 1% efter en halvtimmes handel. Rapporten gör varken till eller från för min syn på bolaget. 



Intressebolag
Telia har ägarandelar i en rad intressebolag. Under Q3 stod intressebolagen för ca 24% av "rörelseresultat före engångsposter". Andelen har inte förändrats nämnvärt sen Q3 2009.

De två viktigaste intressebolagen är ryska Megafon och turkiska Turkcell:
"En betydande del av TeliaSoneras resultat genereras av MegaFon och
Turkcell, över vilka TeliaSonera inte har ett bestämmande inflytande och vilka är verksamma på tillväxtmarknader men också i en omgivning som politiskt, ekonomiskt och legalt är mer instabil. Resultatsvängningar i dessa intressebolag påverkar TeliaSoneras resultat även i det korta perspektivet."
* Megafon (Telia äger 44%)
Rysk teleoperatör. Tredje största mobiloperatören i Ryssland. 57 miljoner abonnemang.

* Turkcell (Telia äger 38%)
Turkiets största mobiltelefonoperatör. 34 miljoner abonnenter vilket gör det till tredje största telekombolaget i Europa. Det verkar gå mindre bra i Turkiet. Under jan-sep 2010 är Turkcells resultat ner nästan 30%. 
Joker i öst (Bildkälla)

Defensivens syn på intressebolagen
Intressebolagen känns högrisk och mer som en joker som kan gå hur som helst än den stabila verksamhet jag letar efter. Det är en massa turer kring ägandet och labyrinter av korsägande. Ryska oligarker som går till domstolar för att upplösa avtal osv. Mitt förtroende för ryska domstolar är inte det bästa... 

Jag antar att Telia vill äga andelar i dessa bolag för att få större exponering mot marknader som annars är svåra att nå. Jag hade hellre sett att bolaget fokuserar på sin egen verksamhet och slutar leka investmentbolag.

söndag 24 oktober 2010

Lek med tumregler

Jag har börjat läsa en riktigt bra bok om utdelningsinvesteringar som heter The ultimate dividend playbook. Den är skriven av Josh Peters som skriver Morningstars nyhetsbrev för utdelningsinvesteringar. Välskriven, underhållande och lärorik.

Tumregel för avkastning tillämpad på min portfölj
Peters ger bland annat följande tumregel:
Avkastning= Direktavkastning + utdelningstillväxt

Det verkar som en väldigt bra tumregel, givet att utdelning och tillväxt är hållbar. Svåra blir ju att bedöma framtida tillväxttakt.

Priserna i mitt excel-ark är några dagar gamla men det kan göra detsamma. Här gör jag ju breda penseldrag:) Tillväxtsiffrorna baserar sig på årlig historisk tillväxt sen 2004. Jag använder mig försäljnings- respektive vinsttillväxt istället för utdelningstillväxt eftersom jag tycker detta bättre speglar företagets verkliga tillväxt.












Vi kan se att baserat på dagens direktavkastning och gårdagens tillväxt ser Hudson klart attraktivast ut (27% årlig avkastning) följt av H&M, Exelon och Fortum. Hudson kommer knappast kunna växa med samma takt de närmsta åren. Exelon och Fortums tillväxt ser lite speedade ut för att vara energibolag, kommer antagligen inte bli lika bra i framtiden (även om det finns en joker i ökad kärnkraftsefterfrågan). H&M däremot tror jag kommer kunna fortsätta växa med samma takt.
Om historiken sen 2004 skulle upprepa sig följande år kommer innehaven i Cinciatti, Total och Shell inte bli så roliga. Jag tror ju dock att dessa innehav kommer gå bättre i framtiden. 2009 har varit ett katastrofalt år för dessa.

Men för de bolag jag inte nämnt tror jag denna tumregel ger en ganska rimlig uppskattning. Sen skiljer sig rörelse-, värderings- och finansieringsrisken mellan bolagen. H&M har trots allt väldigt höga krav att uppfylla, det finns en stor nersida om bolaget börjar gå sämre. Snittet för portföljen blir 13% årlig avkastning. Visst är de vissa bolag som är speedade men samtidigt känns olje- och finansbolagen lite missgynnade av tumregeln.

Tumregel för värdering tillämpad på min portfölj
Graham gillar som bekant aktier med låga värderingsmultiplar. Men han ger även en tumregel för växande bolag (under förutsättning att man känner sig trygg och säker på att tillväxten är hållbar).

Motiverat PE= 8,5 + 2*(tillväxttakt)














Vi ser att baserat på historik är Cinciatti, Total och Shell återigen inget vidare köp medan Hudson och Exelon ser rätt attraktiva ut. Snittet för portföljen blir 78% potential.


















Leka med siffror! (Bildkälla)
Naturligtvis kan man inte basera sina beslut enbart på historik. Egna bedömningar måste till. Men tumregler kan vara ett bra sätt att börja resonera. Jag antar att man ska försöka uppskatta framtida tillväxt istället för att basera tumreglerna på historisk. Får väl se om jag blir spåman när jag fortsätter läsa boken:)








edit:
Tumregel för cykliska och ickeväxande bolag
Graham ger även en defensiv tumregel, där han mäter "earnings power". Det är helt enkelt ett omvänt PE över en lång tidsperiod, Graham rekommenderar 7 till 10 års vinsthistorik. Nu hittar jag inte Grahams förklaring av måttet men om jag kommer ihåg rätt är det ungefär "Den långsiktiga intjäningsförmåga som kan förväntas om de ekonomiska förhållanden som rått under perioden fortsätter". Formeln tar inte hänsyn till tillväxt utan väger bara hur många historiska vinstkronor man får per investerad krona. Jag tror det är en mycket bra tumregel för cykliska och svagt växande bolag. 

Avkastning= Genomsnittlig vinst/ Pris
Earnings power är alltså ett mått på förväntad avkastning om den genomsnittliga vinsten under perioden fortsätter.
För H&M blir det väl typ 2007 års vinst som är snitt. Om bolaget svänger kring detta genomsnitt i framtiden blir avkastningen bara 3%.

Samtidigt kan tre bolag (Cinc, Total och Shell) i min portfölj ge schysst avkastning även utan tillväxt. Det räcker att de kommer tillbaka till det historiska snittet.

Här är det alltså nästan helt omvänd ordning. Vilket inte är så konstigt, vinstkronor i stabila företag som växer bör rimligtvis värderas högre än vinstkronor hos cykliska eller ickeväxande bolag (nu verkar ju dock börsen ibland inte hålla med om detta men det har jag skrivit om i mina inlägg om verkstadsbolag och fastighetsbolag).

lördag 23 oktober 2010

Bearmarket som köptillfälle och vikten av att hålla känslorna i styr

När jag börjar prata om att jag har svårt för börsuppgångar och på vissa sätt gillar nedgångar brukar folk se snett på mig. Det kan ju tyckas som vanligt sunt förnuft att röda siffror på kontot är dåligt och att uppgångar på tiotals procent bara är bra. Men jag gillar när börsen är ledsen och undervärderar bolag. Då kan jag köpa kvalitetsbolag på rea till låg risk. När värderingarna är höga hittar jag knappt några bolag att satsa på och nedsidan är stor.

Ofta har naturligtvis marknaden rätt i sin oro men lika ofta överreagerar den. Ibland kan man köpa i stort sett samma företag som innan krisen till rea, se bara på H&M under 2008. Aktien ner tiotals procent trots att bolaget knappt påverkades av krisen.Här är Ben Grahams syn på marknaden som en tjänstevillig manodepressiv person, Mr Market:
"Every day he tells you what he thinks your interest is worth and furthmore offers either to buy you out or to sell you an additional interest...Sometimes his ideas of value appears plausible and justified by business developments and prospects as you know them. Often, on the other hand, Mr Market lets his enthusiasm or his fears run away with him, and the value he proposes seems to you little short of silly."
Flockbeteende (Bildkälla)
Det svåra är att ha känslokylan och disciplinen att köpa på sig aktier när marknaden är bekymrad och trumpen (samt att gå av börsen när det skenar). Ofta ser makroekonomin oroande/strålande ut.

Välja en strategi och vara trogen denna
Jag tror att det avgörande är att man följer ett ramverk som man tror på. Helst med ganska smala ramar. Jag har valt någon slags blandning mellan Grahams värdeperspektiv samt Buffets "Great Company"-approach och sen kryddat det med en del utdelningstänk.. Jag tror starkt på detta varför jag inte blir bekymrad när min portfölj går sämre än index. På lång sikt tror jag att verkligheten hinner ikapp index och att mina innehav kommer gå bättre.

Men det är inte säkert att min strategi passar alla, en mer tillväxtorienterad eller mer extremt värdeorienterad kan mycket väl vara mer passande för andra. Det viktiga är att man försöker bedöma ett värde på företaget och sedan jämför detta med marknadspriset. Investeringar ska inte ske på basis av rädsla eller entusiasm,  inte heller på basis av aktiens utveckling eller på rykten  Istället ska investeraren försöka sätta sig in i företagets verksamhet och framtidsutsikter, dess tillgångar, dess vinster osv. Det blir inte alltid rätt och inte sällan har investeraren fel i vissa av sina analyser (diversifiering behövs). Men det är bättre än alternativet. Det avgörande är att man hittar en rationell strategi man känner sig trygg med. Detta ger stöd när det behövs som mest, när aktierna är på rea.

"Men tänk om börsen inte återhämtar sig på flera år? Den kanske ska ner ytterligare? Du fångar ju en fallande kniv! "
Det troliga är att jag går in för tidigt, börsen fortsätter ner efter köptillfället. Även om jag inte lyckas köpa på botten får jag fortfarande fina bolag till fina priser. Om börsen är omotiverat ledsen och undervärderar bolag under flera år.. ja desto bättre för mig. Jag kan hälla in mer och mer pengar i kvalitetsbolag som ger hög direktavkastning och stigande vinster. Det är en av de största fördelarna med utdelningsinvesteringar, man är inte beroende av marknadens känsloregister, snarare tjänar man på överdrivna känsloyttringar.

När marknaden blir gladare igen får jag svårare att hitta kvalitetsbolag till rätt pris. När priserna ökar så ökar även nedsidan och risken. Är man bara tålmodig och långsiktig tycker jag bearmarket bör ses som en köpmöjlighet medan bullmarket bör ses med kritiska ögon (det finns naturligtvis ett par undantag, tex om man sparar på något års sikt eller inte har nya penningar att gå in med efter nedgången. )

Konkreta förslag för att hålla känslorna i styr
Här är ett läsvärt blogginlägg av utdelningsmunken som handlar om betydelsen av att hålla känslorna i styr. Det handlar även om hur man dels minskar risken för misstag och hur man minskar utsattheten mot misstag som ändå sker (även den bäste investeraren gör misstag). Munken ger sex konkreta förslag:

1) Investment thesis
When you make an investment, write down your investment thesis and save it. When things become questionable, you’ll be glad you have a tangible declaration of why you purchased the stock in the first place and this will allow you to make a more measured decision on what to do.


2) Passive income
"Focus on passive income, and the psychological edge that dividends can provide. Dividends provide a huge sense of normalcy and reason in the stock market. They’re declared by the board of directors based on company performance rather than determined by the whims of the market. By focusing on building sustainable and growing dividend income streams, investors should find most of these psychological obstacles of fear and overconfidence removed from their way. "


3) Company fundamentals
"Ignore the stock market and focus on how the company is actually doing."


4) Keep the valuation in mind
"Always keep the valuation in mind. You’re buying a business rather than just a stock. It doesn’t matter whether you’re a value investor or a growth investor; the valuation is important."

5) Margin of safety
"To put it simply, our estimations are going to be wrong sometimes, so keep that in mind and focus on buying companies when their shares are cheaper than what you think they are worth. This way, many of your mild mistakes will still be victories."

Defensiven kommentar på #4 och 5:
Kan vara värt att nämna att även om en aktie har höga PE, PB osv kan den fortfarande ha en säkerhetsmarginal. Jag anser exempelvis att H&M är värd minst 20% mer än idag trots det höga värderingsmultiplarna.


6) Diversify
"Diversify your assets. Invest in several stocks to keep your risks related to any single stock relatively low. Keep some money out of equities so that you can take advantage of undervalued markets when the opportunity arises, either by means of automatic asset allocation or through individual stock-picking."

Jag kunde inte ha sagt det bättre själv! Sex riktigt bra punkter.

fredag 22 oktober 2010

Analys av Hudson - En konservativ amerikansk bolånebank

senast uppdaterad 19e juni 2011.
defensiven: Sålt Hudson

Allmänt om bolag
Hudson City Bancorp är en av USAs äldsta banker och fokus ligger på bolån.  Morningstar skriver:
"Hudson City operates branches in upscale areas of New Jersey, New York, and Connecticut, including nine of the wealthiest markets in the United States. The company focuses on jumbo residential mortgage loans to prime borrowers."
Hudson har i jämförelse med andra bolånebanker stabilare och säkrare lån. Banken fokuserar på välbeställda låntagare som har möjlighet att göra en kontantinsats på minst 20% (historiskt snitt 40%). Banken klarade sig helskinnat genom finanskrisen men har däremot drabbats hårt av nuvarande lågräntemiljö och fått genomföra en kostnad omstrukturering av balansräkningen.

Hudson har stora problem med sin lönsamhet pga den låga räntenivån inom amerikanska fastighetssektorn. En orsak är konkurrens från statligt övertagna fastighetsbolag (Freddie Mac, Fannie Mae) som erbjuder mycket låga bolåneräntor för att hålla fastighetsmarknaden under armarna. 2010 stod dessa bolag för 90% av de nya bolånen i USA.

I årsredovisningen kan man läsa:
" We don’t need or want exotic securities to make our business look good. For this reason, we have never offered subprime mortgages, option ARMs, high loan-to-value loans without mortgage insurance, loans with negative amortization features, and other riskier loan products.[...]
Man har alltså inte, som många andra, skapat avancerade knippen med tusentals bolån och sålt dessa vidare.

Ungefär 10% av aktierna ägs av insiders (ledning, styrelse mm). Detta gör att företagets personal och aktieägarnas intressen sammanfogas.


Historik
Hudson har växt starkt under decenniet. Utdelning och vinster stod emot finanskrisen men i år har utdelningen halverats och underliggande vinst är ner kring 40%. 





Årlig tillväxt (bedömning utifrån historik)
Vinsterna har ökat med ca 24% per år sen 2005 (!). Tillväxttakten har gjorts möjlig tack vare ökad belåning. Särskilt 2008 ökade Hudson tillgångsmassan.

Värdering (pris 8 usd)
Direktavkastning:   4%
Utdelningsandel:  kring 50% om resten av 2011 blir lika svagt som q1

P/E (3år):                      8
P/E (2010):                   7
Earnings power (6år):   10%
P/B:                               <0,9

Det historiska PE-talet är mycket lågt men intjäningen har minskat. Nuvarande intjäning är svår att uppskatta, rörelsevinsten var ner 36% i Q1 och om Q1 är representativt för 2011 blir PE ca 12. Om Hudsons uppskattningar kring omstruktureringens effekter stämmer blir PE ca 9.

Finansiell ställning
Mina vanliga finansiella nyckeltal funkar inte på banker. Jag får därför lita på analytiker, morningstar skriver (juli 2010):
"From a credit perspective, Hudson City is in excellent shape. Its tangible common equity ratio is 8.59%, while its Tier 1 capital ratio is an impressive 20.51%. Hudson City has maintained good credit quality through the current recession, and it holds only U.S. government and agency securities in its $27.1 billion investment portfolio. "
 Hudson är alltså konservativt och starkt finansierat.

Lönsamhet
Hudson har en av branschens högsta efficiency ratios (marginalmått). Dividendmonk skriver:
"The efficiency ratio is calculated by dividing non-interest expense (employee compensation and various other expenses) by the sum of interest income and non-interest income. The lower the number, the more efficient a bank is in operation."

Hudsons avkastning på det egna kapitalet var 2009 och 2010 kring 10%. 2006-2007 ca 6%. Inte så starkt, man kan inte förvänta sig någon vidare tillväxt och värderingen baserat på PB bör vara kring 1.

Bedömning
Jag trodde att om en bolånebank klarar finanskrisen så klarar den vad som helst. Då förutsåg jag inte att statligt ägda fastighetsbolag skulle gå in och stödja fastighetsmarknaden med mycket förmånliga lån.
 
Jag har fått ett gott intryck av ledningen och gillar bolagets fokus kostnadseffektivitet istället för risktagande. Positivt att ledningen äger mycket aktier i bolaget. Hudson värderas 12% lägre än det bokförda värdet, likvidationsvärdet.  I denna svåra räntemiljö värderas Hudson till PE 9-12. Detta är en godkänd värdering i sig men desto lägre med tanke på den förbättringspotential som finns.

Trots den låga värderingen och de kvalitativa egenskaperna vågar jag inte öka i aktien. Jag har alldeles för svårt att sätta mig in i bankers redovisning. Finansbranschen är alldeles för volatil för att jag ska känna mig trygg. På sikt är mitt mål att minska exponeringen mot finans, men inte förrän jag får ett rimligt pris.
----------
Dividendmonk: Hudson City Bancorp (HCBK) Dividend Stock Analysis
defensiven: Hudson- portföljens svarta får 
defensiven: Sålt Hudson 

"Ny bolånekris i USA hotar"

Placera.nu har idag lagt upp en artikel som handlar om nya problem i bolånesektorn i USA: 
"Den utlösande faktorn till finanskrisen och lågkonjunkturen var när den amerikanska bolånebubblan sprack. Nu är en ny amerikansk bolånekris under uppsegling.  USA har alltid legat i framkant när det gäller finansiella innovationer. Ibland blir det bra, men ibland blir det katastrof. Att paketera mängder av enskilda bolån i portföljer och sedan göra om dem till obligationer och sälja dem vidare till investerare hör till katastroferna. 

När den amerikanska bostadsbubblan sprack visade det sig att obligationerna inte var så säkra som säljarna hade gjort sken av. Nu har det också framkommit att en stor del av bostadslånen kan ha tecknats på ett felaktigt sätt. I förlängningen innebär det att de som sålde obligationerna kan ha farit med osanning och köparna kan därmed ha lurats.Det hävdar åtminstone köparna, som nu kräver pengarna tillbaka. En ny bolånekris är under uppsegling. Att det har begåtts fel är det ingen som tvivlar på. Fågan är hur många och till vilka belopp. Det är en granlaga uppgift att gå igenom lånehandling för lånehandling för att se om alla regler och lagar har följts. Det handlar om miljontals beviljade bolån. 

Den amerikanska investmentbanken JP Morgan har försökt att uppskatta värdet och har kommit fram till att obligationsköparna kan komma att kräva återköp av obligationer värda 55 miljarder kronor. Det motsvarar över 360 miljarder kronor.Det är sannolikt i underkant. [...] Det kan bli ett nytt svart hål i den amerikanska finanssektorn."
Amerikanska bolånemarknaden står på ostadig grund.
(bildkälla)
  
Dagens industri skriver om de förstatliga bolåneinstituten som nu behöver nya miljarder:  
"De amerikanska bolånejättarna Fannie Mae och Freddie Mac kan behöva ytterligare 215 miljarder dollar, motsvarande 1.400 miljarder kronor, för att hålla sig flytande, varnar tillsynsmyndigheten FHFA. Även om inte huspriserna drabbas av en "djup andra recession" behöver bolåneinstituten ytterligare 73 miljarder dollar, enligt FHFA."






Jag har aktier i Hudson City Bancorp som är verksam inom bolånesektorn. Aktien är ner nästan 6% på en månad (i usd) från redan mycket nedpressade nivåer. Under dagen ska jag skriva en analys om bolaget. Jag har en känsla av att marknaden ser för negativt på bolaget endast baserat på att dess verksamhet är inom bolånesektorn. Bolagets historik är urstark och värderingen är mycket låg. Hudson klarade av den "första ronden" av bolånekrisen utmärkt (stigande vinster trots finanskris) genom att ha en konservativ ledning som hade mod nog att stå utanför när bolånespekulationen var som värst.

torsdag 21 oktober 2010

Sverige snubblande nära finansiell kris hösten 2008

Hittade en riktigt intressant och välskriven artikelserie på affärsvärlden. Artikelserien är drygt ett år gammal men jag måste ha missat den när den var aktuell. 

Skrämmande läsning om hur nära stupet Sveriges finansiella system var. Flera banker agerade helt oansvarigt. Det är många artiklar med mycket text så jag tänkte att jag citerar det jag tycker är intressantast och samlar texten under olika rubriker: 

Ökat risktagande genom en
kraftigt ökad utlåning (Bildkälla)
Bankerna har ökat sin utlåning kraftigt
"Banker fungerar egentligen som pyramidspel. De har eget kapital för runt 10 procent i botten. Sedan har de inlåning från kunder som du och jag. Men bankens utlåning överstiger vida det egna kapitalet och inlåningen. Den svenska utlåningen till kunder ökade till exempel kraftigt från år 2000 till år 2007. Historiskt har utlåning huvudsakligen finansierats med det som vi privatpersoner eller företag sätter in på kontona i banken. Men med expansionen på senare år lånar bankerna i allt större utsträckning av andra banker, fonder och finansiella institutioner på den så kallade interbankmarknaden. .Det hela bygger på förtroende. Bankerna vet att alla banker är skuldsatta. Men så länge de litar på att de banker de lånar ut till kan rulla sina lån är det hela okej."
Kris nr 1) Kollaps för bostadsobligationer, september 08
"Som mest år 2007 ägde utlänningar runt 40 procent av de svenska bostadsobligationerna. [...] Under sommaren och hösten 2008 regnade det in svenska bostadspapper till Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank och Den Danske Bank. Eftersom de här bankerna är market makers har de avtal med kunder - stora institutioner, livbolag och hedgefonder - att alltid ställa priser på svenska bostadsobligationer. Därmed var de tvingade att köpa när alla andra sålde. Eftersom i princip ingen ville köpa blev bankerna sittande på enorma stockar av svenska bostadsobligationer. […]

Egentligen har alla svenska banker ungefär likvärdiga bolån. Och den som köper en bostadsobligation har rätt till sin del av bolånen om banken som ger ut obligationen skulle gå omkull. Lån på bostadsobligationer är alltså förhållandevis säkra. Men nu var bankerna i hela världen så nervösa att de inte litade på att de skulle få några bolån om någon bank gick omkull. Den lagstiftningen var oprövad. Plötsligt fick det betydelse hur det stod till med moderbanken. 


Och banker med stora exponeringar i Baltikum och stora portföljer av ogenomträngliga värdepapper kändes osäkra. Lösningen: Sälj, sälj, sälj.  […] Det var främst Swedbanks, men även SEB:s, bostadsobligationer som utlänningarna sålde så hårt att marknaden nu kollapsade. […] Swedbank ringde runt och ville stänga marknaden. Men Nordeas Treasurychef Jakob Grinbaum och Handelsbankens finanschef Bengt Edholm tyckte att det var vansinne att stänga marknaden. De var rutinerade från förra krisen och visste vad de talade om. Att sluta handla med en banks obligationer och köra vidare med de andra gick inte heller. Då skulle det vara slut på förtroendet för banken som stod utanför. Och utan förtroende är en bank finito."

Lösningarna
"Den 18 september aviserade riksbanken att den skulle pumpa ut extra statsskuldväxlar för 150 miljarder i marknaden. De pengar Riksgälden fick in skulle komma att placeras i bostadsobligationer, för att även stödja bostadsobligationsmarknaden. ” 

Detta var dock inte tillräckligt, panikförsäljningarna fortsatte. Lösningen kom från bankerna själva:
"Penningmarknadsrådet består av de banker som är återförsäljare av svenska statspapper. Skulle de dumpa Swedbank, och kanske SEB, eller skulle de rädda dem?  Handlarcheferna höll nu Sveriges finansiella stabilitet i sina händer. 

Rådet valde att ta sitt ansvar. Handlarna drog drastiskt ner storleken på den "standardiserade" handelsposten. Samtidigt ökade de skillnaden mellan köp- och säljkurs, den så kallade bid-askspreaden. [..] Med de nya reglerna skulle det alltså vara svårt att sälja mycket. Och priset skulle vara ofördelaktigt.Åtgärderna fick omedelbar effekt. När handeln åter började senare den dagen lugnade marknaden ner sig. Ett lugn som har rått sedan dess.Sveriges bostadsobligationshandlare hade räddat minst en bank, kanske två, och Sveriges finansiella stabilitet."

Kris nr 2) Stopp i RIX , oktober 2008
"Alla transaktioner mellan banker, clearingorganisationer och Riksgälden slussas slutligen genom RIX. Riksbanken blir därmed som bankernas bank vid betalningar i svenska kronor. RIX är en viktig del av den svenska finansiella infrastrukturen och omsätter runt en sjättedel av Sveriges BNP varje dag. Fem banker - Nordea, SEB, Swedbank, Handelsbanken och Den Danske Bank - skulle tidigare se till att alla hamnade på plus minus noll i slutet av dagen. De som har haft stora utgifter får låna pengar över natten och de som haft stora inflöden lånar ut pengar över natten. Både inlåning och utlåning sker till samma ränta, Riksbankens reporänta. Med andra ord är detta ytterligt förmånligt för den som vill låna. [...]
Pär Boman, vd för Handelsbanken, hade surnat till, enligt Affärsvärldens källor. Här hade banken varit snäll och lånat ut pengar billigt till sina fyra konkurrenter natt ut och natt in - trots att vissa av dem hade problem. Just nu var Handelsbanken särskilt sur på Den Danske Bank som dag efter dag inte bara använde RIX för att cleara betalningar utan som billig finansieringskälla. Nu fick det vara nog. Handelsbanken hade inte lust att vara någon sorts krockkudde. Dessutom garanterade RIX inte de pengar som bankerna lånade ut till varandra över natten. Om något skulle hända någon av de andra bankerna riskerade Handelsbanken att förlora sina lån.
Paradox: Lösningen mot överdrivna krediter - statliga krediter (Bildkälla)
Riksbankschefen Stefan Ingves, som redan i vanliga fall kan vara rätt argsint, gick nu fullständigt i taket. Sverige var ingen bananrepublik. Det Stefan Ingves sade till Pär Boman sägs inte lämpa sig för tryck. Men Pär Boman gav sig inte.  Det hela slutade med att Den Danske Bank fick låna pengar av Handelsbanken till marknadsränta [...].

Sedan i höstas ser Riksbanken till att det finns en sådan överlikviditet, så att bankerna slipper låna ut pengar till varandra. Överlikviditeten på runt 160-165 miljarder kronor lämnar bankerna tillbaka varje dag till Riksbanken."

Efter att ha läst den artikelserien kommer jag aldrig någonsin köpa aktier i Danske Bank eller Swedbank. Knappast heller SEB. Mitt förtroende för Handelsbanken har stärkts. 

Råvaror - Spekulation eller inflationshedge?

Buffet lovordar aktier istället för guld:
"Skulle man ta allt guld som någonsin brutits skulle det räcka till en kub 20x20x20 meter stor. För den summa skulle man kunna köpa all jordbruksmark i hela USA. Plus tio stycken Exxon Mobil. Och även ha en triljon dollar över. Eller alltså den här stora klumpen metall, säger han.
– Vad skulle du välja? Vilket kommer att producera störst värde?"
 Helt sant, guld är en död tillgång som inte producerar något löpande värde.
Guldet rusar (Bildkälla)

Guldpriset har haft ett rally under senaste året. Upp ca 30%. Antar att många vill ha guld som ett "säkert" kort om det blir kraftig inflation.

Bloggaren stockman har skrivit ett knippe riktigt bra inlägg om inflation/deflation och råvaror (finns fler på hans blogg, här är de senaste):

 Allt är inte guld som glimmar
"Vad som oroar mig lite när det gäller guldmarknaden av idag är denna fullkomliga explosion i guldderivat. Det är certifikat, bull och Bear och allt vad det heter och antalet småsparare som köper detta ”pappersguld” blir bara fler och fler.
Med stor sannolikhet finns det idag derivat som motsvarar mer guld än vad det faktiskt finns guld och frågan är om inte guldderivaten börjar bli precis som vilken ostadig valuta som helst och tom kanske tom med tiden börjar utgöra mindre finansiella systemrisker?"
Fondsparande som prisinflationshedge , handlar om en fond med en korg av råvaror.
"Fonden kan nog få en hel del problem om Handelsbanken skulle hamna på obestånd. terminsmarknaden kan mycket väl sacka ihop fullständigt och frågan är om terminskontrakt verkligen funkar i en rejäl krissituation? Jag tror mig tvivla. 
Personligen så har jag svårt med oavkastande tillgångar. En åker, en skog, en fårskock, ett skogsbolag, ett fastighetsbolag tycker jag personligen är trevligare tillgångar om de går att köpa till rätt pris vill säga."
 Att investera i en depression , handlar om 30-talets deflation
"Under 30-talsdepressionen var bankboken en bättre placering än börsen, även vid regelbundet långsiktigt sparande. Aktier är inte en usel investering enbart för att det bli depression, det är betydligt mer riskfyllt att köpa aktier i högkonjunktur."
Det farliga räntesparandet , handlar om riskerna med långa räntor
"Som jag ser det finns det betydande risker med statsobligationer idag, en inflation runt 0% lär vi inte ha speciellt många år till och blir det sedan lite högre räntor och mer inflation så kommer värdet på innehav minska rejält."
Råvaror är inne just nu...
Råvaror generellt känns så otroligt inne just nu, aktiespararnas senaste tidning hade ett helt temanummer om detta, "handla råvaror utan bolagsrisk". Jag tycker att det känns mycket spekulativt med råvaror då det är extremt svårt att bedöma ett rimligt pris.

Jag satsar hellre i råvarubolag, t.ex. olje- eller gruvbolag. Där går det att någorlunda bedöma ett värde. Har man gjort lite misstag i sin analys kan det ändå bli en OK placering över tid på grund av att företaget växer och skapar vinster år efter år. När det gäller råvaror har man inte samma stöd, de producerar inget löpande värde utan är just döda ting. Sammanfattningsvis hellre en ko än en guldtacka:
Ett företag ger löpande avkastning (Bildkälla)
Jag citerar min favorit Ben Graham:
"An investment operation is one which, upon thorough analysis promises safety of principal and an adequate return. Operations not meeting these requirements are speculative."
Bloggaren The simple dollar skriver
"In Graham’s view, an investment is something that you’ve analyzed carefully. You know exactly what you’re buying. You know it’s stable for the long haul. You also know that it will give you an adequate return, either through an increase in share value or through healthy dividends for the price you pay. 

The ones that scream “BUY! BUY! BUY! WE’RE ALL GETTING RICH!” when the stock market is high and then scream “SELL! SELL! WE’RE ALL GOING BANKRUPT!” when the market is low are speculators.[...]

Graham argues that one of the biggest dangers for investors is that they’re speculating when they believe they’re investing. They buy a stock, for instance, based on a hot tip that, if true, might make it a good investment. Or they purchase a mutual fund based on a television ad or magazine ad, without really doing the due diligence to see whether it’s a quality investment based on sound principles that ensures quite a bit of safety in the investment and some sort of decent return.
Furthermore, Graham states that the only way you can be an investor (and not a speculator) that beats the market is by having an investment philosophy that’s based on sound logic that’s not popular on Wall Street at the moment. [...]"
Bra sagt. Det sista stycket är viktigt, jag tycker man ska vara kritisk mot allt som är inne, hett och trendigt hos marknaden. Vill man slå marknaden måste man göra något annorlunda än marknaden. Många småsparares lösning tycks vara att försöka vara snabbare än marknaden, hoppa till ständigt nya tillgångsklasser före hjorden. Kortsiktig handel tror jag är en säker väg till förluster, förr eller senare.

De här nya heta tillgångsklasserna utlovar ofta "säker" och snabb avkastning. Värderingen av dessa glamorösa och lovande tillgångar (det kan vara aktier, råvaror eller hela branscher/regioner) blir inte sällan helt uppskruvade och tappar kontakten med verkligheten. Jag skulle säga att det som är inne just nu är råvaror, tillväxtmarknadsfonder, fastighetsbolag och verkstadsbolag. Även smala och extrema tillväxtmarknadsfonder är populära, exempelvis Thailandsfond (tredje populäraste fonden på avanza för några veckor sedan) eller Kazakstanfond (!). Jag står i stort sett utanför dessa tillgångsklasser.

Överdrivet självförtroende
Övermod går före fall (Bildkälla)
En anledning till att blir bubblor är att spekulerare tror att de tagit korrekta beslut när deras innehav ökar i pris. De som gick in i guld i början av året tror antagligen starkt på sig själva. Dividendmonk har skrivit mer om överdrivet självförtroende och överdriven rädsla. Läs gärna det inlägget, riktigt bra skrivet. I boken The intelligent investor har Jason Zweig skrivit kommentarer, jag måste bara få ta med ett av hans klockrena citat:
"If they beat the market over any period, no matter how dangerous or dumb their tactics, people boasted that they were “right.” But the intelligent investor has no interest in being temporarily right."
Grahams syn på inflationshedge
The simple dollar fortsätter med Grahams syn på inflationshedge:
"The biggest point that Graham makes in the chapter is that there really is no true hedge against inflation. He mostly looks at stocks, pointing out that ups and downs in the stock market are largely uncorrelated with the onward march of inflation. He also looks at the history of other assets and finds much the same – gold isn’t a great long-term hedge against inflation, either.[...]
What about investment choices? Graham’s conclusion is that diversification is key. You shouldn’t put all your money into stocks (because of the volatility risk), nor should you put everything into bonds or cash (because they usually don’t earn enough to beat inflation). Balancing these two is the right way to go."
Defensivens syn
Vill man tvunget ha råvaror tycker jag att man ska en korg med olika råvaror: koppar, vete, guld, olja, aluminium mm. Jag kan inte förstå hur man som småsparare ska kunna bedöma om koppar har en mer lovande prispotential än zink.

Jag har varken guld eller råvaruderivat i min portfölj. Jag har istället aktier och korta räntor. Aktier verkar klara av inflation OK historiskt sett. Sen har jag korta räntor och likvid för att mildra effekten av en eventuell deflation. Långa räntor går bort då kommande räntehöjningar kommer att drabba dessa rätt hårt.

Jag har inget starkt skydd mot inflation/deflation men jag tror det är viktigt att inte byta pest mot kolera. Att exempelvis gå in i det spekulativa guldracet för att undvika inflation tror jag inte är så klokt.

Mail vid nytt inlägg