onsdagen den 29:e september 2010

"Svagare än väntat från Hennes & Mauritz"

H&M släppte idag sin Q3-rapport.

Vinst per aktie         +22%
Försäljning               +14%

Analytikerkollektivet hade förväntat sig ännu bättre siffror. Ska bli intressant att se om det blir någon rekyl. Kan bli ett bra köpläge.

Aktien är ner drygt 6% efter en halvtimmes handel.

tisdagen den 28:e september 2010

Börsprofiler och analysskola

Här är lite nöjesläsning om kända börsprofiler som Warren Buffett, Philip A Fisher och Benjamin Graham. Artiklarna går igenom grunderna i deras filosofier samt deras livshistoria.

För er som vill ha lite uppfräschning av nyckeltal kan aktiespararnas analysskola kanske vara intressant.

Dokumentärer om finansmarknaden

Tänker fortsätta på dokumentärspåret:) Bloggaren 40procent20år har sammanställt en utmärkt lista över 20 sevärda dokumentärer om finansmarknaden. 

I den listan har jag framförallt fastnat för  P3s radioprogram som är intressanta och välgjorda. Även dokumentären I:O:U:S:A är mycket intressant, om än rätt skrämmande. Det målas upp en mycket mörk bild av USAs framtid om ingenting görs åt budget- handels- och sparunderskotten. Det här kan tas som argument för att man ska vara försiktig med bolag som har merparten av sin försäljning i USA. Samtidigt är makrotrender extremt svåra att förutse. Av bolagen i min portfölj är det tre vars försäljning uteslutande sker i USA; Cincinnati, Exelon och Hudson.

måndagen den 27:e september 2010

Dokumentär om Coca-Cola

Hittade en intressant dokumentär om Coca-Cola av en slump. Särskilt inslaget om Sydafrika (vid pass 19min) var intressant.

Nytt för mig är att bolaget delvis outsourcar produktion och distribution genom att använda sig av fristående bolag. Medan The Coca-Cola Company (KO) står för den avgörande marknadsföringen och tillverkar själva kärnan i produkten, de hemliga ingredienserna i koncentrerad form, så står de fristående bolagen för en ganska stor andel av bolagets buteljering och distribution. Av dessa samarbetspartners kan nämnas Coca-Cola Enterprises (CCE) som leverar ca 16% av coca-colas drycker och är verksam i västeuropa samt Coca-Cola Femsa (KOF) som är av liknande storlek och är verksam i sydamerika. Börsvärdet på dessa buteljerare är ca 15 bil $ jämförelse med KOs 135 bil $.

Intressant att lära sig mer om Coca-Cola men inget som egentligen förändrar min bild av bolaget. Jag ser både fördelar och nackdelar med outsourcingen. Att Coca-Cola outsourcar och fokuserar på den verksamhet de kan bäst (i detta fall byggande av varumärke) verkar rimligt. Enligt dokumentären verkar trenden numera vara den omvända, d.v.s. att Coca Cola köper upp de fristånde buteljerarna i syfte att själv sköta tillverkning och distribution. Förhoppningen är att därigenom bli mer kostnadseffektiva.Svårbedömt..

Det är också bra att påminnas om att även urstabila bolag som Coca-Cola kan drabbas av motgångar.Strax efter andra världskriget hade "Coke" en marknadsandel på 60% men 1983 var denna andel under 24%. Coca-Colas gensvar blev den desperata metoden att ändra flaggskeppet Cokes recept (vilket ledde till en proteststorm och till att den gamla smaken togs tillbaka).

Nu lyckades bolaget vända utvecklingen men Coca-Colas svårigheter på 80-talet påminner oss om att inget bolag är immunt mot motgångar. Det gäller som alltid att diversifiera, välja bolag med sunda finanser samt att betala ett pris motiverat av fundamenta. På morningstar kan vi se att under 2000-2003 var Coca-Colas PE 27 eller högre. Idag är PE mer rimliga 20. Ett annat bolag som kan vara värt att nämna är läkemedelsgiganten J&J som år 2000 och 2001 värderades till över 30 gånger dåtida vinsten. Idag är PE under 15.

Analys av Cincinnati Financial corp - Försäkringsbolag med 50 år av stigande utdelning

defensiven: Säljer av Cincinnati

Allmänt om bolag
Cincinnati är ett amerikanskt försäkringsbolag. Bolaget är en Dividend aristocrat och har höjt sin utdelning kontinuerligt i 50 år. Ingen tydlig majoritetsägare.

Bloggaren dividendmonk har skrivit ett utmärkt inlägg om ett annat försäkringsbolag och jag tar mig friheten att kopiera hans verksamhetsbeskrivning: 
"The premise behind an insurance company is that they spread risk out over a wide number of people and businesses. They collect premiums (payments) from clients and in return those clients are covered in case of a serious loss. From an insurance business standpoint, it’s ideal to collect more in premiums than you pay out for losses. This is not the primary form of earnings, though. An insurance business, after collecting all of the premiums, holds a great deal of assets that, over time, are paid out for client losses. An insurance company constantly receives premiums and pays out for losses, so as long as they are prudent with their business, they get to constantly keep this large sum of stored-up assets. As any investor reading this knows, a great sum of money can be used to generate income from investments, and that’s how an insurance company really makes money."
Eller med legendaren Warren Buffetts ord: 
"Insurers receive premiums upfront and pay claims later. This collect-now, pay-later model leaves us holding large sums – money we call “float” – that will eventually go to others. Meanwhile, we get to invest this float for Berkshire’s benefit."
Cinciattis "float" används främst till räntor, men 25% placeras i aktier. Cincinnati sysslar främst med försäkringar inom "Property & Casualty" (även om bolaget har någon procent av omsättningen i livförsäkringar). Wikipedias definition av Property insurance:  
"Property insurance provides protection against most risks to property, such as fire, theft and some weather damage. "
 Wikipedias definition av Casualty insurance: 
"An area of insurance not directly concerned with life insurance, health insurance, or property insurance. It is mainly used to describe the liability coverage of an individual or organization's for negligent acts or omissions. One of the most common kinds of casualty insurance today is automobila insurance. In its most basic form, automobile insurance provides liability coverage in the event that a driver is found "at fault" in an accident."
Geografisk spridning
Verksamt i USA.  Det största segmentet sett till omsättning är "Commercial lines property casualty insurance" och detta segment har verksamhet i 37 av USAs stater. Staten Ohio står för 16% av denna omsättning medan övriga stater har 9% eller mindre. Geografisk spridning kan nog vara ganska viktigt för ett försäkringsbolag, inte minst med tanke på naturkatastrofer.

Historik















Vi kan se att vinsterna är extremt volatila medan utdelningarna visar en betydlig mer trygg bana.

Årlig tillväxt (bedömning utifrån historik) 
Vinsterna har minskat med ca 5% per år sen 2004. Omsättningen har ökat med ca 2% per år under samma period. Eftersom vinsterna fluktuerar så kraftigt är det svårt att bedöma vad den underliggande tillväxten kan vara. Att omsättningen ökar trots finanskrisen tycker jag är ett starkt betyg


Värdering (baserat på priset 29 usd)

Direktavkastning:   5,4%
Utdelningsandel:     59%

P/E (3år): 8,5
P/E (2009): 10,9
Earnings power (6år): 12,8%

P/B:0,99

Finansiell ställning
Soliditeten är ca 33 medan räntetäckningsgraden är 14. Nyckeltalet balanslikviditet är inte applicerbart. 50 år av stigande utdelningar är ett starkt bevis för finanser i ordning. I bolagets årsredovisning står att målsättningen är att
"   minimize reliance on debt as a source of capital, maintaining the ratio of debt-to-total capital below 20 percent"
Morningstar skrev häromdagen en artikel om bolagets finansiella position: 
"Cincinnati carries an investment portfolio with above-average risk. The firm allocates around 25% of its portfolio to equities, a strategy that it believes will generate excess returns over the long term. Although this may be true, such a large allocation to a volatile asset class could put the company at greater risk than peers during weak market periods. Cincinnati more than compensates for this elevated portfolio risk by maintaining very conservative levels of leverage. Equity/assets at 35% and equity/investments at 43% are very strong. The firm's large equity base provides a substantial cushion for potential losses."



Bedömning
Dagens värdering är svår för mig att motstå:) Tillväxten är svårbedömd men även med en obefintlig tillväxt ser avkastningsmöjligheterna goda ut. Graham definierar sin earningspower som
"The amount a firm might be expected to earn year after year if the business conditions prevailing during the period were to continue unchanged. "
 Med dagens värdering uppgår detta nyckeltal till nästan 13%. Jag ser nedsidan som mycket begränsad med ett PB strax under 1 och uthållig direktavkastning på över 5%.

Värderingarna är låga på hela finanssektorn och i många fall är detta säkert befogat med tanke på kommande förväntade hårdare regleringar och tidigare års extrema vinster. Vad jag förstår kommer dock inte försäkringsbranschen drabbas i samma utsträckning som banker. Cincinnati ser ut som ett fint valuecase ur mitt perspektiv.

----
Användbara länkar för Cincinnati:
defensiven: Säljer av Cincinnati
Dividendmonk: Cincinnati Financial Corporation (CINF) Dividend Stock Analysis

Analys av Securitas

Efter önskemål från en läsare kommer här en analys av Securitas. 

Allmänt om bolag
Securitas är ett multinationellt bevakningsföretag. Bland Securitas tjänster kan nämnas bevakning (t.ex.väktare till detaljhandel eller flygplatser) och larmövervakning för hushåll eller företag. Största ägare är familjen Douglas med 30% av rösterna.

Geografisk spridning
Europa stod för ca 60% av 2009 års omsättning, Nordamerika ca 38% och övriga regioner ca 2%. Medan försäljningen i Europa och Nordamerika ökade med ca 10% vardera år 2009 så ökade försäljningen i övriga regioner med hela 39%.


I bolagets åredovisning kan man läsa
"A cornerstone of Securitas´ strategy is to grow in new geographical markets outside North America and Europe"
 2009 års tillväxt är dock i samtliga regioner uteslutande driven av förvärv (uppköp av nya bolag) i motsats till organisk tillväxt ("vanlig" försäljningsökning).

Historik















Stabila vinster och utdelningar med få svaga år.

Årlig tillväxt (bedömning utifrån historik)
Enligt mina formler har vinsterna ökat med ca 5% per år sedan 2004 medan försäljningen har ökat med ca 1% per år.

Värdering (pris 72kr)
Direktavkastning:   4,2%
Utdelningsandel:     52%

P/E (3år):    13,6
P/E (2009):  12,4
Earnings power (6år): 6,9%

P/B: Det egna kapitalet är negativt borträknat goodwill.

Finansiell ställning
Balanslikviditet:        1,0
Soliditet:                  Negativt
Räntetäckningsgrad: 4,4 (två års snitt)

Bolaget är således kraftigt belånat. Räntetäckningsgraden är väl OK för bolag av denna typ med stabila intäkter.

Q1Q2 2010 vs 2009
Omsättning och vinst ner ca 6%. Säkerhetsbranschen är tydligen sencyklisk. När konjunkturen vänder tar det tid för bolagets kunder att omförhandla kontrakt.

Bedömning
Negativ soliditet innebär att skulderna är större än tillgångarna. Det tyder på att ledningen inte har det konservativa tankesätt som jag gillar. Securitas relativt låga räntetäckning gör att vinsterna blir mer volatila, en minskad försäljning slår igenom starkt i vinsten och bolaget blir mer känsligt för räntehöjningar. En annan stor nackdel med svaga finanser är att utrymmet minskar för större förvärv eller investeringar. Den ytterligare upplåning som möjligen kan ske blir antagligen dyr på grund av att bankerna ser riskerna.

Värderingen ser väl ganska attraktiv ut. Men jag tycker att aktien bör vara ännu billigare med tanke på de svaga finanserna och den relativt svaga tillväxten (någonstans mellan 1 och 5%). Det är svårt att få grepp om den "riktiga" organiska tillväxten då bolaget gjort ett antal förvärv samt några försäljningar (t.ex. Loomis). Bloggaren finanstankar har skrivit ett intressant inlägg om förvärv.
Jag håller helt med hans slutsats
"Slutsatsen är att risken i bolag som växer genom förvärv är väsentligt högre än i bolag som kan växa organiskt, och detta bör speglas i värderingen. Ett bolag vars tillväxt sker organiskt (av egen kraft) bör alltså, allt annat lika, värderas högre än ett bolag vars tillväxt kommer från förvärv. Själv föredrar jag absolut att investera i bolag som klarar av att växa organiskt och är då villig att betala en premie för detta. Jag har inga problem med att köpa bolag som växer genom rimliga förvärv om bolaget i övrigt är välskött, men då kräver jag en högre margin ofsafety i värderingen."
Jag gillar den konjunkturkänsliga branschen samt att bolaget har familjeägande. Värderingen är inte heller ansträngd. Men bolagets svaga finanser och oklara historisk tillväxt gör att jag styr undan.

lördagen den 25:e september 2010

Stock screeners

En del uppmärksamma läsare har säkert märkt flera nya namn i min portfölj under den gångna månaden. Jag brukar annars ha väldigt låg rotation i min portfölj med få förändringar. Anledningen till denna månads aktivitet är att jag använt mig av s.k. stock screeners. Dessa screeners är ett väldigt effektivt sätt att hitta aktier av en viss typ, t.ex. med hänsyn på direktavkastning, värdering, finansiering, tillväxt med flera. Det går också att väga samman kriterier, t.ex. Direktavkastning>3 , PE<10 & Soliditet>40 osv.

Det är dock viktigt att man inte litar blint på dessa stock screeners. För det första tenderar olika stock screeners att ge lite olika aktieförslag trots samma kriterier. För det andra så tycker jag att siffrorna som kommer fram i regel inte är helt rättvisande (mer om det nedan). Två branscher som man får vara uppmärksam på är finansbolag och fastighetsbolag. Finansbolagen är speciella när det gäller finansiella nyckeltal. Om ni tar med nyckeltal som soliditet, räntetäckningsgrad eller balanslikviditet exkluderas antagligen varenda bank i världen. PE-talen för fastighetsbolag och investmentbolag blir extremt missvisande på grund av stora värdeförändringar i fastigheter eller aktieinnehav.Förslagsvis gör man därför separata sökningar för dessa branscher.

Trots vissa brister anser jag att stock screeners passar utmärkt som en första gallring. Jag använder mig främst av Financial times screener som innehåller aktier från hela världen (drygt 36 000 bolag). Jag avgränsar mig till UK, US och de nordiska länderna p.g.a. att dessa är de börser jag har någorlunda tillgång till. Financial Times har tjogtals olika nyckeltal så det finns goda möjligheter att gallra.

 När jag väl fått ett hanterbart urval aktier brukar jag fortsätta med lite mer tidskrävande research. Som jag nämnde ovan går siffrorna som man får fram inte att lita på fullt ut. Stock screeners inkluderar exempelvis goodwill för PB-talet. Ett annat nyckeltal som ibland är missvisande är PE-talet. Många aktier med låga PE-tal haft det tungt föregående år varför ett enda år svårligen räcker som underlag för beräkning av PE. För de brittiska, amerikanska samt största nordiska bolagen är det lätt att få klarhet, det är bara att gå in på morningstar. Under "Key Ratios" ser man direkt om bolaget haft något förlustår eller utdelningsslopning medan "Financials, Balance sheet" ger ett snabbt besked om eventuell goodwill. För de bolag som saknas på morningstar går jag den klassiska vägen via årsredovisningar för att spana efter goodwillposter och historik.

Andra stockscreeners som kan användas som komplement till financial times är Morningstar och Google finance som innehåller aktier noterade på amerikanska börser. e24 börs har en rätt simpel screener för nordiska aktier medan aktiespararnas hitta kursvinnare är rätt bra för svenska aktier. 

onsdagen den 22:e september 2010

Betydelsen av utdelningar och att betala rätt pris

Idag tänkte jag tipsa om två artiklar (klicka på rubrikerna).

Why Some of the Strongest Firms Disappointed investors
Handlar om betydelsen av att köpa aktien till rätt pris. Artikeln tar upp flera aktier vars bolag gått strålande men där aktiens utveckling varit dålig (bland annat J&J). 

Dividends are 43% of Total Stock Market Returns
Handlar om den stora betydelsen utdelningar har. De senaste 20 åren har 43% av den totala avkastningen i amerikanska S&P kommit från
utdelningar. Många rycker på axlarna åt en direktavkastning på exempelvis 3%. Det kan låta väldigt lite i jämförelse med den strålande avkastning man förväntar sig av aktiens värdestegring. Den här undersökningen visar betydelsen av "tråkiga" utdelningar, särskilt på lång sikt när de återinvesteras. Eller som bloggaren darwinsmoney skriver:  

"While investors are often focused on the hottest trend like gold investments or sexy tech names like Apple and Research in Motion, what’s occurring slowly but surely in the background is older, stalwart names are returning cash back to shareholders in the form of dividend payouts and providing capital appreciation and acceleration of dividends to boot."

söndagen den 19:e september 2010

Analys av H&M - börsens kronjuvel

Senast uppdaterad: 25e maj 2013

Allmänt om bolag
H&M erbjuder "mode och kvalitet till bästa pris". Eller med andra ord försäljning av kläder och kosmetik till konsument. Det låga priset uppnås genom "få mellanhänder, köpa stora volymer, köpa rätt vara från rätt marknad, vara kostnadsmedveten i alla led samt ha en effektiv distribution." Mätt i antal butiker är H&M världens tredje största butikskedja för kläder.


Hennes & Mauritz ser jag som börsens kronjuvel. Eller vad sägs om dessa egenskaper; urstarka finanser, enorm lönsamhet, små kapitalbehov och konjunkturstabilt. 

En annan styrka med bolaget tycker jag är en tydlig majoritetsägare i familjen Persson (70% av rösterna). Stefan Persson har jobbat inom H&M sedan 70-talet. År 1982 tog Stefan över VD-rollen efter sin far Erling Persson som grundade H&M. Numera är Stefan styrelseordförande medan sonen Karl-Johan blivit VD. Familjen Persson borgar för långsiktighet. H&M är familjeägt och familjedrivet i tredje generation.
En av H&Ms marknadsföringskanaler är affischering
Geografisk spridning
Andel av 2011 års försäljning
Europa                     66%        
Nordamerika           11%
Övriga världen        23%  

I det här inlägget listas H&Ms försäljning per capita i olika länder. Det visar sig att Skandinavien och Schweiz är H&Ms mognaste marknader. Här uppgår nettoomsättningen till över 700kr per person och år. Tyskland, H&Ms störst marknad, ligger långt efter då den genomsnittlige tysken handlar på H&M för 300kr.

I tillväxtmarknader som Turkiet, Kina, Sydkorea och Ryssland är potentialen enorm. Men H&M har även en låg marknadspenetration i en del utvecklade ekonomier såsom USA, Frankrike och Storbritannien. Under januari till september 2011 växte försäljningen med 91% i Ryssland och 55% i Kina (lokal valuta).

Historik
HM har växt stark historiskt. Sista par åren har tillväxten stannat av men jag tror det är en tillfällig svacka. Vi kan se att utdelningarna under lång tid varit nästan lika stora som vinsterna. Tyder på stark lönsamhet och låga kapitalkrav.

Kassaflödet visar liknande utveckling: 





Årlig tillväxt (bedömning utifrån historik)
Sedan 2000 har försäljning och vinst växt 12 respektive 17% årligen. H&M har växt starkt i decennier vilket är imponerande.
Mode och kvalitet till bästa pris har fungerat i ett halvsekel
(bildkälla årsredovisning 2010)

Värdering (baserat på priset 234kr)
Direktavkastning:                   4,1%
Utdelningsandel (3y EPS):     92% 
Utdelningsandel (3y FCF):     111%
P/E (3år):                     23
P/FCF (3y)                  27

Kan vara klokt att följa majoritetsägaren Stefan Perssons inköp. Ofta bra läge när han ökar. Vem vet bättre än han vad HM är värt? Stefan Perssons senaste större köp enligt Avanza:
2011-05-03: 2.5 miljoner stycken, ca 220kr
2011-05-05: 1.5 m , ca 227kr
2011-06-27: 5 m , ca 216kr
2011-06-29: 2 m , ca 218kr 

Finansiell ställning
Räntetäckning:  >3000 (finansiella intäkter större än finansiella kostnader!)
Soliditet:            73%
Starkare finanser får man leta efter. 

Lönsamhet
Två av H&Ms viktigaste konkurrenter är Inditex (som äger Zara) och Gap.
               ROA (ex goodwill), reducerat 30%
H&M         29%
GAP          20%
Inditex       17%

H&Ms lönsamhet är fantastisk och bättre än konkurrenternas. Den höga avkastningen på det egna kapitalet (över 40%) innebär att verksamheten binder lite kapital och att H&M kan dela ut större delen av vinsten och ändå växa. Lönsamheten är mycket starkt, särskilt med tanke på nettokassan. H&M har det senaste decenniet återinvesterat ca 25% av det löpande kassaflödet. Det är en låg siffra, särskilt med tanke på den goda tillväxten.

Lönsamheten är högre idag än vid decenniets början. Det är ett styrketecken. Konkurrenterna har inte lyckas roffa åt sig H&Ms vinster. 

Bedömning
Av de bolag jag sett är H&M utan tvekan det bolag som är närmast drömmen. Urstarka finanser, uthållig tillväxt, hög utdelning, familjeägt och konjunkturstabil verksamhet. Priset brukar tyvärr bli därefter.

Jag tror att H&M kan fortsätta växa tvåsiffrigt, bolaget har knappt hunnit expandera utanför Europa så det finns stora marknader kvar att erövra. Man ska dock alltid vara lite försiktig med tillväxtbolag, många investerare överbetalar för tillväxthopp som inte infrias. Fallhöjden är stor för högt värderade bolag. 

Det fina med H&Ms expansion är att den kräver ganska små investeringar. Det mesta av vinsten delas ut vilket innebär att direktavkastningen uppgår till goda 4% medan vi väntar. Tycker aktien är lite dyr för tillfället. Jag börjar köpa H&M igen vid ungefär 220kr. 

-------
Andra inlägg om H&M:

lördagen den 18:e september 2010

Aktiefonder

I mitt förra inlägg skriver jag om Grahams 50/50 metod som i korthet innebär att investeraren alltid ska ha en viss minimiandel (25%) i aktier respektive räntor. I "normalläget" ska fördelningen vara 50/50.

Fördelar med aktiefonder vs mina egenvalda aktier
Som jag nämnde i det nämnda inlägget är en stor fördel med aktiefonder jämfört med aktier att det är så billigt att omfördela dessa till räntor, det är bara i undantagsfall det föreligger en säljavgift när man säljer fonder.

Den största fördelen med fonder är antagligen den billiga och fullständiga diversifieringen. Med en global indexfond kan vi få täckning på hundratals bolag över hela världen. Vi behöver inte omplacera medel för att spegla företagens värdeförändringar, det görs automatiskt. Aktiefonder är för de flesta sparare det enda sättet att köpa aktier i exotiska marknader som Japan, Ryssland, Sydamerika, Asien mfl.

Genom att investera i breda aktiefonder säkerställer vi även ägande på så kallade "superstocks", aktier som ökar utanför alla ramar, med hundratals procent på några år. Aktier som man antagligen inte hade upptäckt själv. En aktie som jag kommer att tänka på är Apple som var uträknad i början av decenniet men som sedan upplevt en fenomenal tillväxt. På 10 år har aktien gått upp nästan 900% (!). Utan aktiefonder hade jag antagligen stått utanför den resan men med mina indexfonder får jag åtminstone en del av kakan. 













Exemplet Apple leder in på en annan fördel med aktiefonder, särskilt för investerare som mig som är rätt smala i sina urval. Med aktiefonder får jag exponering mot svårbedömda branscher som IT och bioteknik som onekligen är spännande branscher. Jag är ju som bekant rätt kräsen när det gäller finansiell styrka och med aktiefonder får jag exponering även mot aktier med svaga finanser. Det behöver inte vara en dålig egenskap, det kan också vara ett sätt att maximera avkastningen. Egentligen är det kanske mer rationellt för bolag av Coca-Colas kaliber med extremt stabila intäkter att maximera skuldsättningen (såsom många branschkollegor) i syfte att öka avkastningen för investeraren. Sen att riskerna ökar är acceptabelt med den breda diversifieringen.

Passiv eller aktiv förvaltning?

Den största nackdelen med aktiefonder av indextyp som jag ser det är att desto mer övervärderat ett bolag blir, desto större andel av fonden får den (en effekt av att fonderna passivt allokerar efter marknadsvärde). Det optimala hade kanske varit att jag själv kopierade världsindex men uteslöt de mest uppenbart övervärderade aktierna. Detta skulle dock vara ett heltidsjobb och jag är ju redan brevbärare:)

Det finns ett brett utbud aktiva fonder ute som med olika framgång försöker slå index. Jag har svårt för dessa aktiva fonder, främst pga de höga avgifterna. Medan indexfonder sällan tar mer än 0,5% i totala avgifter per år är det inte ovanligt att aktiva fonder tar 1,5 till 2%. Det gäller också att man uppdaterar sig regelbundet, framgångsrika förvaltare tenderar nämligen att bli uppköpta och då är den strålande historiken rätt värdelös.
I någon av mina investeringsböcker var det en undersökning som visade att ytterst få fonder lyckades slå index på lång sikt. Jag "nöjer" mig därför med breda indexfonder och en avkastning som marknaden i stort.

Tillväxtmarknader?
 Jag har svårt för en fondtyp som verkar väldigt populär, nämligen smala geografiska fonder. Ett exempel är Rysslandsfonder. Hur många av de svenska småspararna är så insatta i den ryska ekonomin att de kan bedöma att Ryssland antagligen slår världsindex? Avgifterna är dessutom ofta extremt höga för fonder som investerar i Ryssland eller andra tillväxtmarknader. Framgångsrika och välkända Skagen Kon-tiki tar till exempel 3,26% i förvaltningsavgift (TER) +10% av överavkastningen gentemot riskfri ränta.

Har svårt för tillväxtmarknader generellt sett. Historiken visar nämligen att kopplingen mellan BNP-tillväxt och aktieavkastning inte alls är så stark som man kan tro, den är snarare svagt negativ. Antagligen pga att investerarna återigen överbetalar för tillväxthopp. Om man känner sig trygg på att tillväxtmarknader kommer att växa starkt i framtiden tycker jag det verkar mycket klokare att satsa i trygga beprövade västerländska bolag med stor exponering mot dessa länder. Ett exempel är Coca-Cola med nästan hälften av försäljningen utanför Europa och USA.

P/E-tal för regioner från senaste numret av aktiespararna:
USA:              15,4
Latinamerika:  14,5
Asien              15,6

Jag tycker att amerikanska bolag borde handlas med en större premie gentemot exempelvis Latinamerika som är väldigt råvarubetonat.

Mina aktiefonder
Jag har nöjt mig med två billiga indexfonder som följer Sverige respektive världsindex:
  • Avanza zero (avgift 0) följer 30 största svenska bolagen
  • Danske invest global index (avgift TER 0,5),  följer världsindex, totalt 600 bolag
Avanza Zero har hela 67% i tio största innehaven medan globalfonden har mindre än 10% i de tio största. Större risk i den svenska fonden men jag tar med den pga den låga avgiften och för att jag har större koll på svenska bolag. Jag vet på ett ungefär om värderingarna på de största bolagen är helt tagna ur luften.

Danske invest global index geografisk spridning (källa):
Nordamerika  53%
Europa 30%
Japan 10%
Tillväxtmarknader 7%
 

Mycket breda penseldrag i det här inlägget, hoppas någon tyckte det var givande!

Grahams 50/50-metod

Precis som Graham skriver i sin bok The intelligent investor är investeraren sin egen värsta fiende. Känslorna tenderar att ta över förnuftet vilket leder till panikförsäljningar i nedgång. Efter en längre periods uppgång har pendeln svängt och köp (inte sällan med belåning) sker under den tidpunkt då priserna är abnormt höga och riskerna egentligen som högst. Med Grahams egna ord (lägg märke till det klockrena språket):
"Common stocks have one important characteristics and one important speculative characteristic. Their investment value and average market price tend to increase irregularly but persistently over the decades, as their net worth builds up through the reinvestment of undistributed earnings. However, most of the time common stocks are subject to irrational and excessive price fluctuations in both directions, as the consequence of the ingrained tendency of most people to speculate or gamble--i.e., to give way to hope, fear and greed."
En metod som jag tror mycket på är Grahams 50/50-metod som innebär att investeraren alltid har en viss andel av portföljen i räntor.  Metoden är enkel att följa och jag tror att den genomsnittliga investerare förbättrar sin avkastning rejält med denna.
"The investor should always have a minimum percentage of his total portfolio in common stocks and a minimum percentage in bond equivalents. I recommend at least 25 per cent of the total at all times in each category. A good case can be made for a consistent 50-50 division here, with adjustments for changes in the market level. This means the investor would switch some of his stocks into bonds on significant rises of the market level, and vice-versa when the market declines."
Metoden är ett sätt att ge extra beslutskraft när den behövs som mest. Stöd när tiderna är tunga och framtiden ser mörk och osäker ut samt återhållsamhet när ord som "superkonjunktur" dyker upp.

Schillers PE10
Det svåra i den här metoden är antagligen att bestämma vilken räntedel man nu ska ta i det marknadsläge som råder. Jag använder mig av en grov metod, Robert Schillers PE, som är ett genomsnittligt PE-tal (baserat på 10 års vinstsnitt) för amerikanska indexet S&P 500.






 Vi kan se att PE10 ökat rejält sen början av 90-talet. Detta beror antagligen mycket på att inflationen minskat så rejält. Med en högre inflation (ibland tvåsiffrig) kräver investerarna större avkastning på aktierna (kompensation för pengarnas värdeminskning). Detta leder till lägre PE-tal.

I grafen ser vi att vid september månads ingång var Schillers PE10 19,7. Inte alltför högt tycker jag med tanke på dagens obefintliga räntor. Snittet sen 2005 har varit 23. När PE10 passerar 25 tycker jag man ska börja dra öronen åt sig. År 2007 var PE10 27. Snittet år 2000 var 42..
Som en jämförelse kan nämnas att motsvarande PE för min portfölj (baserad på 9 år ist för 10 pga praktiska skäl) är 18,9. Jag anser ju att mina portföljinnehav är prisvärda så marknaden ser rätt prisvärd ut den också.

Jag tycker alltså att dagens värdering på aktier är ganska rimlig men i lägsta laget. Då betänker jag de senaste fem årens PE10 snitt, dagens obefintliga räntor och de nedpressade vinsterna de senaste åren. Jag väljer därför att ha en begränsad andel av min portfölj i räntor. För närvarande 25% (Grahams minimigräns). Portföljen består i övrigt av 50% egenvalda aktier (se aktiesammansättning i listan till höger) samt 25% aktiefonder (se separat inlägg). En stor fördel med aktiefonder jämfört med aktier är att det är så billigt att omfördela till räntor, det är bara i undantagsfall det föreligger en säljavgift när man säljer fonder. När PE10 väl ökar kommer jag successivt föra över medel från aktiefonder till räntefonder för att sluta på 50% räntor när PE10 passerat 25.

Källa till citaten (utdrag ur en tidningsintervju med Benjamin Graham)

Excel-fil med Schillers PE10 

tisdagen den 14:e september 2010

Bloggtempo och cykliska bolag

Vill börja med att be om ursäkt för det obefintliga bloggandet senaste veckan. Jag skyller på att det är mycket på jobbet och att jag var bortrest i helgen. Här kommer ett allmänt hållet bolag om cykliska bolag, inlägget kommer sig av att mina päron tror intuitivt på Volvo, mycket med tanke på den växande biltörstiga kinesiska medelklassen. Orkar inte följa min mall idag (har fått någon öl i mig och känner mig rebellisk).

När man läser analyser om cykliska bolag ser man att de flesta analytiker bara kollar på framtida prognostiserade vinster (dessutom ofta bara ett enda år) "billig på 2011 års vinst". För det första har dessa prognoser ofta fel och för det andra anser jag att man när det gäller cykliska bolag måste titta på en hel konjunkturcykel. Eftersom jag inte är en spåman kan jag inte förutse konjunkturnedgångar före marknaden. Jag kommer således sitta med cykliska bolag utan vinster i dåliga år. Följaktligen måste vinsterna i goda år vara så pass goda att de kompenserar för dessa (ofrånkomliga) dåliga år och helst ger en viss ersättning för den ökade risken.

En annan femma som förstärker min synpunkt är att cykliska aktier (åtminstone svenska) ofta har svaga finanser (se lista längst ner). För att jag ska köpa cykliska aktier, som då ofta har svagare finanser och högre risk än "defensiva" bolag så vill jag ha en viss rabatt. Ett sådant case tycker jag finns i exempelvis gruvbolaget Boliden eller oljebolaget Shell. Förenklad jämförelse:

         Aktiens pris / Genomsnittlig vinst per aktie sen 2004  
Boliden                      9,8
Shell                          6,1
Volvo                         22,3

Den här jämförelsen fungerar inte om bolagen har olika stark tillväxt.

Årlig omsättningstillväxt (baserat på 2009 vs 2004)
Boliden                    9%  (dock vinsttillväxt -8%)
Shell                          1%
Volvo                        Svårbedömt, 2009 jämfört med 2004 ger 1% årlig tillväxt. Om vi istället tittar på
                                  2008 får vi istället 8%.

Ett bolag som Castellum (fastighetsbolag) med en historisk tillväxt (sen 2004) på mellan 7-8% och enormt stabil rörelse värderas enligt samma mått (6 års P/E) till 19,6. Ett annat exempel är Clas Ohlson (omsättningstillväxt ca 13%) som enligt samma mått värderas till 19,7.

Ostabila och konjunturkänsliga Volvo med relativt svag tillväxt är alltså dyrare än urstabila Castellum eller växande Clas Ohlson. Jag ser det som att investerare betalar en premium för ökad risk. Baserad på historik ser Volvo alldeles för dyrt ut. Antar att många tycker att Volvos framtid ser ljus ut. Jag betalar inte en premium mot snittet med annat än att jag får ett bolag som bevisat att de kan växa uthålligt.

Här är en lista med åtta välkända industribolag.

              Soliditet (från årsred, exkl goodwill)                   Balanslikviditet (från årsr 2009)
AssaAbloy:        Negativ                                                                                       1,0
Volvo                  13                                                                                              1,2
SSAB                  19                                                                                             2,0
Sandvik                21                                                                                             1,9
 Electrolux            23                                                                                             1,3
Alfalaval:              23                                                                                            1,3
AtlasCopco          25                                                                                            2,2
ABB                    31                                                                                             1,7


Ingen grundlig undersökning men den visar rätt tydligt på industribolagens relativt svaga finanser. Räcker med att säga att Graham rekommenderar att balanslikviditeten ska vara över 2 för industriella bolag. Ett rimligt krav med tanke på bolagens svajiga intjäning.

Min portfölj saknar industribolag vilket är en svaghet. Skulle helst vilja ha en portfölj med minst ett bolag från varje sektor. Men med dessa bolags tveksamma finanser sett till sektors svajiga vinster och ökade risk vill jag inte betala ett pris som i många fall är betydligt högre än för mina "tråkiga" defensiva favoriter.

Tillägg: 
I Redeyes utmärkta veckobrev (gratis för unga aktiesparare via aktieinvest) finns en sammanställning av industriella bolag och P/E-tal på framtida prognosticerade vinster. Utdrag:



PE 2010 PE2011 PE2012 snitt-PE på kommande tre år
Assa 15 13 12 13
Volvo 19 12 10 14
Sandvik 18 13 11 14
Alfalaval 16 15 13 14
AtlasCopco 16 14 13 14
ABB 19 15 13 16

 Bolagen är dyra på 2010 års förväntad vinst men blir billigare i och med att konjunkturen förväntas vända. I volvos fall förväntas vinsten 2012 vara dubbelt så stor som 2010. Även med dessa rosiga prognoser som pekar på en stark konjunkturuppgång är bolagen hyfsat dyra. Får vi en konjunkturnedgång (förr eller senare..) blir bolagen plötsligt väldigt dyra.

Nåväl, känns bra att jag fått någon sorts logik bakom värderingen av industribolagen.. Värderingarna verkar plötsligt inte vara lika gripna i luften. Men jag tycker fortfarande att man bortser från att dåliga år är återkommande för cykliska bolag. Analytikerna stirrar sig blinda på förväntade explosionsartade resultatförbättringar.