torsdag 22 juli 2010

Valutarisk

 När vi investerar i utländska tillgångar tillkommer valutarisken. I diagrammet nedan kan vi se att sek/usd fluktuerat rätt rejält de senaste åren. Varit uppe och nosat på 9,5 kr/usd och ner under 6kr/usd. Rörelser på 10% eller mer under ett år är inte ovanligt.

Valutarörelser (Bildkälla)

Warren Buffet har det senaste decenniet försökt minska sitt beroende till amerikanska dollarn. På grund av USAs stora bytesunderskott och stora skulder tror han på en allt mer försvagad dollar. Jag antar att ett sätt kan vara att köpa på sig euro som i detta scenario ökar i värde (mätt i USD). Jag gillar inte valutainvesteringar då de inte växer i värde av "egen kraft" utan bara är svårvärderade papperslappar.

Anledningen att jag tar in utländska aktier i min portfölj är för att jag inte hittar tillräckligt många fina bolag inom Sveriges gränser. Jag accepterar valutarisken mot att jag i gengäld får fina bolag. När vi inte längre köper utländska räntor eller valutor ökar komplexiteten då bolagens intjäning även påverkas av valutaförändringar. Det är få bolag som endast har försäljning i "hemlandet". En försvagad dollar leder visserligen till att mina amerikanska innehav ökar i sek, allt annat lika. Samtidigt blir de amerikanska bolagens import av t.ex. råvaror dyrare mätt i USD.

Av mina svenska bolag är det bara Axfood och Castellum som endast har försäljning i Sverige. Övriga bolag påverkas av valutarörelser (även om aktiepriset inte gör det lika tydligt). Ett bolag som Clas Ohlson har antagligen stora inköp av varor i Asien men största delen av försäljningen i de nordiska länderna. En försvagad krona och fördyrad import kompenseras därmed inte i försäljningen.
 
Det här med valutor är komplicerat och oerhört svårt att förutspå. Jag skulle säga att den ökade risken som kommer från valutors rörelser är värd att ta med tanke på den ökade diversifieringen och förbättrade kvalitén (förhoppningsvis) på portföljen.

 Skagen fonders legend Kristoffer Stensruds syn: "Valuta vem bryr sig"


onsdag 21 juli 2010

Grahams allmänna investeringsråd

Lite allmänna råd från Grahams The intelligent investor

Diversifiering.
Mellan 10 och 30 aktier. "adequate though not excessive diversification"
För en småsparare som investerar på fritiden tror jag det är svårt att hinna följa fler än 20 bolag.

Graham förespråkar sk dollar cost averaging dvs att regelbundet spara en viss summa. Härigenom köper investeraren fler aktier när priserna är låga och färre när priserna är höga.

Allokering
Antagligen den mest avgörande aspekten för framgång eller misslyckande. Dock mycket svårt att bedöma när marknaden är på toppen eller botten.

Graham rekommenderar en "standardallokering" mellan räntor och aktier på 50/50. Alltid 25-75% räntor. Detta möjliggör en automatisk omallokering när aktierna gått upp (vilket gjort att aktieandelen blivit för stor) eller ned (räntedelen har blivit för stor). Inte alla perioder där aktier varit bättre än räntor. Det senaste decenniet ses som ett "förlorat" decennium på aktiemarknaden.

Förutom en räntedel och en egenkomponerad aktiedel har jag en kategori med aktieindexfonder. Med dessa fonder får man en billig spridning till samtliga branscher och regioner.

Kloka ord
Thorough analysis. Reasonable assurance that the investor will not lose everything. Adequate return.

The stock market works as a voting machine in the short term. In the long term it works like a weighting machine.

Stocks have prices, companies have values. Owning a stock is owning a part of a company.

Mina kriterier

senast uppdaterad 2011-07-05. 

Jag utgår från de kriterier Benjamin Graham ställer upp för den defensiva investeraren i den utmärkta boken The intelligent investor (s348-350).

1) Stora bolag med 10 års historik (Graham)
Stora bolag är helt enkelt mer stabila än små; de har i regel mer spridda intäkter och lägre risk än mindre. För svenska bolag använder jag Large Cap listan som måttband. Anledningen till att Graham vill se lång historik är för att nystartade bolag är för riskabla då de inte hunnit visa vad för typ av bolag de är. De kanske bara verkat under högkonjunktur.

2) Utdelningar varje år senaste 10 åren (Graham)
Graham kräver 20 år men jag nöjer mig med 10.  Företag som klarar att betala utdelningar år efter år har antagligen starka och uthålliga kassaflöden och finanser i ordning.

3) Inget förlustår senaste 10 åren (Graham)
Ett sätt att minska risken. Förlustår kan tyda på att företaget är svårt utsatt för konjunkturens svängningar (vilket gör en investering i bolaget en spekulation i konjunktur) och/eller stark konkurrens.

4) Cykliska bolag bedöms över konjunkturcykel (Graham)
I det här inlägget skriver jag om cykliska bolag. Jag godtar bara cykliska bolag som oljebolag, bank och industri om värderingen kan motiveras utifrån en hel konjunkturcykel. Jag använder t.ex. många år för bedömning av PE.
 

5) Earnings power mer än "yield on high grade company bonds". (Graham)
Graham definierar earnings power som långsiktigt hållbar avkastning om senaste årens förhållanden består. Omvänt P/E-tal dvs E/P. Jag använder mig av 6 års historik och vill att E/P ska vara över 4%.

6) Vinsttillväxt minst 1,3 på 10 år (Graham)
Om vi bara använde värderingsmått skulle vi antagligen få en portfölj full med företag i nedgång.
Ett sätt att få företag som ökar i värde över åren är att kräva en viss tillväxt. Jag använder mig återigen av 6 års vinstsnitt och dividerar 08/09/10 med 05/06/07. Jag tittar även på omsättningstillväxt mätt som omsättning 2010 dividerat med 2005. Det kan vara intressant att se skillnader mellan försäljning och lönsamhet.

7) Stark finansiell ställning (Graham)
Graham ger ett par nyckeltal för industriella företag men är inte särskilt specifik. Att ställa krav på stark finansiell ställning är återigen ett sätt att minska risken. Att maximera skuldsättningen är ett sätt för företag att växa eller öka lönsamheten (så länge avkastningen lånepengarna ger är större än låneräntan) men samtidigt ökar svängningarna i resultatet då marginalerna för att täcka ränteutgifter minskat.

Jag litar mer på ledningar i bolag som inte anstränger balansräkningen till det yttersta. En konservativ finansiering är ett tydligt tecken på att ledningen tänker långsiktigt och antagligen är defensiva även i det operativa arbetet. Jag använder mig av tre finansiella mått:

7.1) Balanslikviditet över 1
Ett mått på företagets kortsiktiga betalningsförmåga.
Omsättningstillgångar/Kortfristiga skulder

7.2) Hög räntetäckningsgrad för branschen (utility och telekom>5, fastighet>3, övrigt> 10)
Ett mått på hur många gånger företaget täcker sina räntekostnader. Eftersom vinster i vissa fall fluktuerar kraftigt brukar jag använda två eller tre års snitt.

7.3) Soliditet exklusive goodwill över 20
Ett mått på ett företags skuldsättning. Soliditet anger den andel av företaget som aktieägarna äger, resterande del ägs av banker eller andra kreditorer.

Jag exkluderar goodwill då detta är en post som ökar eget kapital hos företag som gjort uppköp. Goodwill uppkommer då ett företag köper ett annat företag för mer än redovisningsvärdet.En anledning att jag ogillar bolag med stora goodwill-poster är att tillväxtmåtten blir missvisande då företagsuppköp är en engångshändelse. En annan anledning är att en ansträngd balansräkning begränsar ledningens valmöjligheter, det omöjliggörs förvärv och försvårar större investeringar.

8) Direktavkastning minst 2/3 av högkvalitativa företagsobligationer (Graham)
För närvarande ger 5-åriga amerikanska företagsobligationer av typen AAA 2,11%. Jag använder mig av tumregeln att direktavkastning ska vara över 2,5%.

I det här inlägget  länkar jag till bloggaren Dividendmonks utmärkta inlägg om fördelar med utdelningsaktier.

9) Starkt fritt kassaflöde - P/FCF <20
Jag vill äga aktier i företag av typen kassako. Vars intjäning överstiger investeringarna. Jag undersöker det fria kassaflödet på 5 års sikt och vill se ett pris under 20 gånger det fria kassaflödet.


10) Hög lönsamhet som är starkare än konkurrenternas
10.1 Vinstmarginal:
Företag med högre vinstmarginaler än konkurrenterna kan fortsätta visa vinster trots motgångar. De mindre lönsamma konkurrenterna kan tvingas till kortsiktiga beslut såsom att dra in på marknadsföring eller sälja tillgångar billigt. Höga marginaler gör att de lönsamma bolagen kan "övervintra" och i bästa fall förstärka sin marknadsposition när svagare konkurrenter kämpar för sin överlevnad.

10.2 Avkastning på kapital:

Stigande vinster är inte så imponerande om företaget plöjer ner kapital ännu snabbare. ROE eller ROA säger betydligt mer än EPS om företagets lönsamhet och dess kapitalbehov.

Ett högt ROE som består över åren tyder på att det finns en vallgrav som skyddar mot konkurrens. Utan inträdeshinder skulle andra företag gärna etablera sig i den lönsamma branschen.Investopia skriver

"ROE offers a gauge of profit-generating efficiency. ROE helps investors determine whether a company is a lean, mean profit machine or an inefficient clunker. 
Firms that do a good job of milking profit from their operations typically have a competitive advantage - a feature that normally translates into superior returns for investors.
11) Ej teknik eller finans
Buffett erkänner att han inte har kompetensen att bedöma den senaste tekniken i sina aktiebrev. Jag anser att det går alldeles för fort i teknikbetonade branscher, se bara på Nokia. Har inte den fingertoppskänsla eller kunskap som krävs. Jag tycker vidare att det är för svårt att greppa bankers och försäkringsbolags balansräkningar och kassaflödesanalyser.

Avrundning
Att överhuvudtaget ha ett antal avsmalnande kriterier förenklar jämförelser mellan bolag. Det är exempelvis inte rättvist att jämföra tillväxten i bolag A som expanderat genom förvärv och försvagade finanser med bolag B som sitter med urstarka finanser men något svagare tillväxt.

För vidare läsning kan ni gå till det här inlägget där jag länkar jag till några skriverier om Grahams kriterier.

Boktips

För att ge ett hum om vilka ideer som influerat mig och samtidigt ge er tips på läsvärda böcker kommer här en boklista.


Benjamin Graham: The intelligent investor (originalet 1976, nya kommentarer till varje kapitel 2003)

En av de bästa böcker jag läst. Har läst den två gånger men blir säkert flera. Intressant, trovärdig och givande. Kommer att använda Grahams kriterier som grund i mina analyser. Kom ihåg att köpa den senaste upplagan så att ni får nya kommentarer av Jason Zweig.

Benjamin Graham o David Dodd: Security Analysis (1940, ny upplaga med kommentarer 2009)
En lite tjockare och mer utförlig variant av tidigare nämnda bok.

Montier James: Value investing (2009)
Mycket empiriskt material och en hel del intressant om psykologi på aktiemarknaden.

Lawrence Cunningham: The essays of Warren Buffett (2008)
Warren Buffett,världens mest framgångsrika investerares, brev till aktieägarna. Träffsäkert språk och iakttagelser.

Lär väl ta med en svensk bok också:)

Jonas Bernhardsson: Tradingguiden (2009?)
Handlar som namnet antyder dels om trading (avsnitt jag snabbt skippade) men är framförallt en bred introduktion. Intressant läsning om IT-bubblan och det ges en del uppdaterade nyckeltal. Inget speciellt egentligen..

Kom gärna med egna förslag!

Introduktion

Hej alla aktieintresserade. Härmed förklarar jag bloggen defensiven öppnad! Jag är en uppsalabo i 20-årsåldern som studerar ekonomi på fjärde året (inriktning redovisning och finans). Jag jobbar även extra som brevbärare. Det här är min första blogg så ni får ha förståelse för om layouten inte är den bästa:)

På den här bloggen tänker jag skriva allmänt om aktier och investeringar men inriktningen kommer främst att ligga på bolagsanalyser. De viktigaste influenserna för min investeringsfilosofi har varit Benjamin Graham samt Warren Buffett.

Hoppas ni finner bloggen läsvärd!



Om ni har frågor eller synpunkter som inte lämpar sig för kommentar-fältet kan ni maila mig på

defensiven@gmail.com

Mail vid nytt inlägg